Minnesdagen som utmynnar i hat

I dag den 27 januari så är det som bekant den så kallade förintelsens minnesdag. Det är en tacksam dag för de politiskt korrekta som använder den för att attackera oliktänkande. Under dagen så besökte jag en manifestation i Kisa där Östergötlands landshövding talade.

Att arrangera olika aktiviteter på denna dag har blivit ett återkommande inslag genom åren i Kisa, Kinda kommun. Så blev det även i år då flera aktiviteter har ägt rum, inte minst på skolorna med filmvisning och olika gruppaktiviteter. Under eftermiddagen så arrangerades även en stillastående minnesmanifestation utanför Café Columbia.

På plats fanns ett 40-tal personer, inklusive tre journalister och nio personer som stod för sång och musik. Manifestationen inleddes med att en kvinnlig representant från föreningen Vänskap över alla gränser, som var huvudarrangör, välkomnade alla. Hon talade kort om vikten av att uppmärksamma minnesdagen samt att slå vakt om demokrati och mänskliga rättigheter.

Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson tänder elden.

Därefter välkomnades Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson som började med att tända en eld som sedan brann under manifestationens gång. Innan Nilsson började tala så bjöd kören på ett första uppträdande med låten Välkommen hem som bland annat innehåller raderna ”Jag säger välkommen hem, bara kom som du är, välkommen främling och vän, när alla lamporna tänds, finns det rum för dig här.”

Nilsson talade bland annat om vikten av att kämpa mot de mörka krafterna (läs nationalister och invandringskritiker).

Nilssons tal var relativt stelt och hon inledde med att påpeka att det var en allvarlig och viktig dag. Hon deklarerade att hon tror på globaliseringen och att det i dag är svårt att säga vad som egentligen är typiskt svenskt. Hon uppmanade de samlade att fortsätta kampen mot de mörka krafterna, och rabblade upp de vanliga orden om främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Efter att ha mottagit skådespelets applåder så stressade hon vidare för att även tala i Linköping och Norrköping. Därefter avslutades manifestationen.

Förintelsens minnesdag infördes av Göran Persson den 27 januari år 1997 och är i dag en internationell minnesdag. För att minnas så arrangeras varje år en mängd olika arrangemang runt om i landet. Detta är bland annat vanligt förekommande på skolor med filmvisningar, föreläsningar av så kallade överlevare, diskussioner och grupparbeten.

Jag anser dock att syftet med denna minnesdag är motbjudande. Detta då dess avsikt endast är att verka som ett svenskfientligt propagandaverktyg som genom framkallandet av känslor skall bringa en kollektiv skuldbeläggning hos människor som inte har något med denna så kallade förintelse att göra.

Trots att de politiskt korrekta vill ge sken av att det är en välvillig minnesdag så används den alltid i politiskt syfte genom att angripa nationalism och invandringskritiker med hat och påhopp. Oftast så görs detta på helt verklighetsfrånvarande sätt.

Att dessutom använda denna propaganda på barn går inte att tolka på annat sätt än som ren indoktrinering för att försvaga det etniska medvetandet. Alltså, precis på samma sätt som de svenskfientliga medierna agerar. Om det är någon förintelse som bör uppmärksammas så är det förintelsen av det svenska folket, en pågående förintelse som vi kan bevittna varje dag.