tisdag 29 juni 2010

ND:s riksdagslista

För ett antal dagar sedan så pressenterades vår riksdagslista. För dem som har missat den så kommer den här. Glöm inte bort att kryssa kandidat nummer sju den 19 september :)


1. Marc Abramsson, partiledare, Södertälje
2. Daniel Spansk, lastbilschaufför, Nykvarn
3. Vávra Suk, chefredaktör, Sigtuna
4. Elin Lövgren, kommunfullm.led, Södertälje
5. Heinz Burgemeister, pens. försäljare, Åmål
6. Åke Blomdahl, programmerare, Stockholm
7. Rasmus Gårdebrink, redaktör, Vimmerby
8. Tomas Andersson, elektriker, Stockholm
9. Thomas Bengtström, kommunfullm.led, Tranemo
10. Pernilla Väli-Tainio, konsult, Södertälje
11. Mattias Karlstrand, it-tekniker, Södertälje
12. Carl Johan Backestierna, fastighetsförvaltare, Tranemo
13. Rikard Brand, studerande, Vimmerby
14. Sanna Hill, journalist, Södertälje
15. Tommy Viklund, butiksbiträde, Sigtuna
16. Per Jacobsson, civ.ing, Stockholm
17. Jan Ermefjäll, tandläkare, Örebro
18. Christoffer Karlsson, studerande, Tranemo
19. Ulf Lindström, kranförare, Hofors
20. Petra Aho, kanslist, Södertälje
21. Gustav Johansson, vvs-montör, Haninge
22. Christer Bogstedt, vaktmästare, Stockholm
23. Stig Håkansson, pensionär, Tranemo
24. Mikaela Johansson, hemmafru, Södertälje
25. Kjell Åke Stoneblaster, bergssprängare, Växjö
26. Ove Josefsson, hundförare, Svenljunga
27. Margareta Wamrin, pens. lärare, Sigtuna
28. Anitha Näsström, kranförare, Hofors
29. Marianne Karlsson, redovisningsassistent, Stockholm
30. Alexandra Tillman, försäljare, Göteborg
31. Charlie Wictorin, studerande, Lidingö
32. Björn Lööv, elektriker, Åkersberga
33. Anders Norén, lastbilschaufför, Upplands bro
34. Roger Fagerholm, butiksbiträde, Stockholm
35. Joakim Kannisto, byggnadsarbetare, Norrtälje
36. Jeanette Söderström, egenföretagare, Stockholm
37. Togge Scott, lageransvarig, Nykvarn
38. Eskil Knutsson, pens. officer, Åmål
39. Lars-Gunnar Wannemark, pens. statstjänsteman, Tyresö
40. Lukas Söderström, skogsarbetare, Södertälje
41. Jenny Voittonen, servitris, Södertälje

måndag 21 juni 2010

Bokrecension: BSS – ett försök att väcka debatt

Att läsa böcker är både lärorikt och rogivande. Tyvärr så får jag väl erkänna att jag är en mindre hängiven bokläsare, men med jämna mellanrum så läser jag dock ut en och annan bok, och läsandet tenderar att öka. Här tänkte jag försöka mig på att göra en kortare bokrecension av den senaste boken som jag läst ut.

Boken BSS – ett försök att väcka debatt utkom år 1990 och består av 258 sidor. Boken är till vissa delar en personlig skildring skriven av Leif Ericsson. Vi får följa med författaren efter sitt uppvaknande i samband med att han började skriva insändare till tidningar och i och med detta upptäckte en ny och absurd värld. En värld där vissa saker inte fick ifrågasättas och tanken på att börja engagera sig blir allt mer påtaglig, till slut oundviklig.

En intressant bok för den som vill ha en inblick i invandringskritikernas klimat under 70 och 80-talets Sverige

I boken så får läsaren följa med en invandringskritiker på en resa främst under 70 och 80-talets Sverige. Boken redogör för utvalda perioder och händelser under denna period, en period som speciellt berör den allt mer ökade invandringen och dess negativa konsekvenser. Den tar även upp samhällsbemötandet i allmänhet, men etablerade politiker och mediernas bemötande i synnerhet. Läsaren får vara med om olika skeden av ett sakta uppstående motstånd mot den förda invandringspolitiken.

Som titeln ger en ledtråd om så får läsaren vara med om hur och varför kampanjorganisationen BSS (Bevara Sverige Svenskt) bildades samt hur den verkade i ett hårt och, för invandringskritiker, utsatt samhällsklimat. Efter framgångar, bakslag och konflikter grundades sedan Sverigedemokraterna ur BSS år 1988.

BSS bildades år 1979 av en mindre grupp individer som oroade sig över den ökade invandringen. Tanken bakom BSS var att sprida information och skapa debatt kring den tabubelagda frågan berörande invandringspolitiken. Det hela började med att ett flygblad skrevs, trycktes och började delas ut. Efter detta så skulle BSS komma att bli utsatt för en omfattande hetskampanj, våld och allehanda odemokratiska metoder från media, politiker, kommunister och invandrare. Allt för att hindra debatten att komma fram i det offentliga.

Medierna teg om den folkliga opinionen och använde sig av lögner, hets och allmänt fula metoder för att stävja invandringskritiken. Invandringskritiker blev av med sina jobb, hindrades från att demonstrera och blev påhoppade av odemokratiska grupperingar. Boken ger många och skrämmande exempel på den bristande demokratin och yttrandefriheten i ett samhälle under en stor förändring, en förändring som skulle genomdrivas till varje pris.

I samband med den ökade invandringen och hetskampanjerna mot BSS så började folk att reagera i en allt större utsträckning, något som leder till att stödet för BSS ökade steg för steg. Läsaren får följa BSS:s verksamhet genom skildringar av möten, aktioner och demonstrationer. Även tal, genmälen, ståndpunkter och statistik återges. Boken redogör även för den uppmärksammade Sjöbo-omröstningen år 1988 då kommuninvånarna tilläts att folkomrösta om ett eventuellt flyktingmottagande. Utslaget blev ett klart nej till mottagande av flyktingar och de centerpartister som hade tvingat fram omröstningen uteslöts ur partiet efter detta.

Det negativa med boken är bland annat att den kan kännas lite seg och upprepande ibland. Några av talen som återges har till stora delar samma innehåll och vissa slutsatser och författarens egna funderingar tycks vara återkommande på likartade sätt. Boken saknar även bilder, vilket är lite tråkigt.

I det stora hela så är boken intressant ur perspektivet att det är en dokumentation av tiden då massinvandringen började ta vid. Det ger oss som inte upplevde den tiden en inblick i dåtidens samhälle, hur kritikerna organiserade sig och vilka metoder som förespråkarna använde sig av för att tysta den kritiska sidan. Trots tidsskillnaden så kan jag se stora likheter mellan dåtidens och nutidens etablissemang. Om någon är intresserad av att köpa ett exemplar av boken så kan ni skicka ett mail till mig.

fredag 18 juni 2010

Annons på Expos hemsida ska skapa intresse för Astrid Lindgren

För många av oss så har Astrid Lindgren, Sveriges folkkäraste barnboksförfattarinna, och hennes verk varit närvarande på olika sätt i våra liv i allmänhet, men kanske i vår uppväxt i synnerhet. Nu vill dock bolaget Astrid Lindgrens Näs AB förknippa henne med vänsterextremism och förföljelse av oliktänkande genom en annons på Expos hemsida.

Annonsen på Expos hemsida skall ha kommit upp den 15 mars i år och den finns fortfarande kvar. Jag tyckte att det var märkligt att Astrid Lindgrens Näs AB, som verkar för att bevara hennes gärning genom olika utställningar, föreläsningar osv. vid hennes barndomshem Näs i Vimmerby, valde att annonsera på Expos hemsida. Inte minst med tanke på att Expo använder sig av djupt odemokratiska metoder för att förfölja oliktänkande och har klara kopplingar till den vänsterextrema rörelsen. Att Astrid Lindgren skulle stå för detta har jag svårt att föreställa mig, så jag började smått undersöka anledningen till den valda annonsplatsen.

Jag sökte igenom hemsidan för Astrid Lindgrens Näs, men hittade inte några direkta svar på min fråga. Däremot så hittade jag en blogg som drivs av bolagets VD, Kjell Åke Hansson, tidigare bland annat journalist på DN. På bloggen hittade jag ett inlägg om annonseringen på Expos hemsida där Hansson bland annat skriver följande:

Expo är en tidskrift som gjort till sin huvuduppgift att skriva om främlings-fientliga och rasistiska sammanslutningar av olika slag och vänder sig till den som är intresserad av debatt om flyktingpolitik, invandrarfrågor och främlingsrädsla.

Vi tror att många av Expos läsare känner stor sympati för de ställnings-taganden i flyktingfrågor som Astrid Lindgren en gång gjorde. Vi hoppas förstås att de via vår banner ska hitta hit till Astrid Lindgrens Näs för att få veta mer - det är skälet till vår banner, precis som överallt där vi annonserar.

Med anledning av detta så stod det klart för mig att Hansson inte hade någon kunskap om vad Expo är eller hur dem verkar. Jag bestämde mig då för att ringa upp Hansson och prata med honom om detta samt ställa några frågor. Efter någon minuts samtalande och obekväma frågor så ber han mig dock att skicka mina frågor över e-post då han inte vill bli felciterad. Jag går med på detta och får svaren relativt omgående.

Mina frågor var få och korta. På min första fråga så bad jag Hansson att kort beskriva Astrid Lindgrens inställning till demokrati och yttrandefrihet. Han svarar bland annat att ”Astrid Lindgrens inställning till demokrati och yttrandefrihet är väl känd – hon var demokrat och för en vidsträckt yttrandefrihet.

Astrid Lindgren var en vän av demokrati och yttrandefrihet. Hennes namn förknippas nu med vänsterextremism och odemokratiska metoder genom en annons på Expos hemsida

I min andra fråga undrar jag över anledningen till annonseringen på Expos hemsida och om inte bolaget bör vara opolitiskt. Hansson menade då att syftet med annonseringen var att hitta kunder och locka besökare. Att annonsera på någon nationalistisk hemsida var dock inte aktuellt.

Jag frågar vidare om de aldrig funderade på att det kunde se märkligt ut att öppet synas på Expos hemsida eller över huvud taget bli sammankopplad med deras verksamhet. Detta med tanke på att Expo använder sig av odemokratiska metoder och har kopplingar till extremvänstern. Hansson menar då att frågan innehåller mina egna värderingar och att han därför inte vill ta ställning till det, trots att det är allmänt känt att Expo inte har rent mjöl i påsen.

Han väljer dock att besvara en del av min fråga, nämligen den om de inte funderade på att det kunde se märkligt ut att synas på Expos hemsida. På detta svarar Hansson följande ”Expo arbetar aktivt mot främlingsfientlighet och rasism. Vi anser mot den bakgrunden inte att det är olämpligt att ha en reklambanner på Expos hemsida.

Den största anledningen till att jag kontaktade Hansson om detta var att jag kände mig tvingad till det. Ja, jag kände helt enkelt att jag var tvungen att ta mitt demokratiska ansvar på allvar. Jag ville göra en insats och rädda Astrid Lindgrens minne från att sammankopplas med vänsterextremism och obskyra människor som verkligen inte delar hennes uppfattning när det gäller demokrati och yttrandefrihet.

Istället för att sitta passiv och titta på medan Astrid Lindgrens Näs AB gör bort sig så valde jag att agera och hoppades på att det skulle leda till ett betänkande om det verkligen var rätt val att annonsera hos stiftelsen Expo. Till min förvåning så blev det ingen direkt reaktion, vilket jag hoppas talar för bristande lärdom snarare än medvetet val, för lärdomen kan alltid utvecklas. Jag kan inget annat än konstatera att det är ledsamt att Astrid Lindgren även i fortsättningen kommer att sammankopplas med Expo och dess tvivelaktiga verksamhet.

onsdag 16 juni 2010

Ansvarslöst tilltag i en krisande tid – Socialstyrelsen minskar säkerheten för dementa

I går så valde Socialstyrelsen att ta bort den föreskrift som tidigare har gett vårdpersonal möjligheten att förebygga skador och problematiska situationer som lätt kan drabba människor som är demenssjuka. Detta innebär bland annat att vårdpersonalen måste få samtycke för att få använda sig av larm av olika slag för att minimera olika skaderisker och de dementa skall inte få hindras från att gå ut, även om detta sker mitt i natten, på egen hand och kan leda till tragiska konsekvenser.

Frågan är hur Socialstyrelsen tänker när de genomför en sådan här omfattande förändring. Demens drabbar runt 20 000 individer per år och vanligtvis drabbar den människor över 65 år. Det finns olika sorter och nivåer av demens, men detta förändrar inte det faktum att demens är en hjärnskada som bland annat försämrar minnet, tidsuppfattning och orienteringsförmågan. Demens är en sjukdom som utvecklas på ett sätt som gör det svårt för de drabbade att klara sig utan stöd i olika grader, men detta tycks Socialstyrelsen sakna förståelse för.

Med detta i baktanke så kan man med rätta ifrågasätta Socialstyrelsens agerande. För hur ska demenssjuka människor kunna fatta korrekta samtyckanden? Låt säga att en 80-årig demenssjuk dam vill gå ut mitt i natten i januari och att det inte finns tillräckligt med resurser för att följa med kvinnan. Trots att kvinnan riskerar att utsätta både sig själv och andra för stor fara, så skall hon enligt Socialstyrelsen släppas ut helt utan uppsyn.

Socialstyrelsen hävdar nu att det saknas stöd i lagen för att tvångsskydda dementa, men trots detta så har de haft föreskrifter om detta sedan 1980-talet. Socialstyrelsens förslag är att ta in så mycket vårdpersonal som behövs för att lösa de problematiska situationer som kan uppstå, men de menar samtidigt att detta är en komplicerad situation. I dagsläget så finns självklart inte dessa resurser och det är nu upp till kommunerna att lösa detta. Detta trots att det ekonomiska läget ser mörkt ut på många håll och kommunerna kommer med all säkerhet få problem med att uppfylla Socialstyrelsens krav.

Mitt förslag är istället att Socialstyrelsen väntar med att ta bort föreskriften så att lagen kan ses över och förändras. Inte för att låsa in demenssjuka som kriminella utan för att i första hand förebygga att människor skadas och dör, i onödan och på tragiska sätt. Det finns trots allt för många exempel på hur demenssjuka ramlar, går vilse och omkommer. I samband med detta så bör hela demensvården få mer resurser så att de sjuka får mer frihet genom tex. utflykter och promenader i en större utsträckning tillsammans med vårdpersonal.

måndag 14 juni 2010

Nationaldemokraterna kandiderar i Vimmerby kommun

Som de flesta av er redan anade, eller kände till så kommer ND att kandidera till Vimmerby kommunfullmäktige i valet den 19 september. Till alla som har upplevt en osäkerhet kring vår kandidatur, så är detta inlägg en bekräftelse på att vi verkligen kommer att göra detta.

Så här ser vår lista ut:

1. Rasmus Gårdebrink, Delredaktör
2. Rikard Brand, Studerande

Nationaldemokraterna kandiderar till Vimmerby kommunfullmäktige

På vår kommunlista återfinns två kandidater, något som kanske kan tyckas lite. Detta beror dock på två faktorer. För det första så är Vimmerby en liten kommun och att kandidera för ND kan därför upplevas som obehagligt av många människor, tyvärr. Skulle vi få minst ett mandat så är jag dock övertygad om att vi kommer att spränga bort rädslan för detta, och fler kommer att våga vara mer offentliga.

För det andra så har vi varit noga med vilka vi har tillfrågat om att kandidera. Ser vi på tex. SD så är det ett välkänt faktum att många invalda kandidater har valt att lämnat och därmed svikit förtroendet som erhållits av folket. Många SDare har också uppvisat en osäkerhet kring det egna partiets partiprogram och dess kärnfrågor i fullmäktigeförsamlingarna runt om i landet.

Att vara folkvald innebär ett ansvar, ett ansvar som vi anser att man måste vara beredd att ta. Med andra ord så kan man kort sammanfatta vår lista med orden: kvalitet framför kvantitet.

Till skillnad från de andra partierna i kommunen, som har svårt att hitta unga kandidater, så har vi en ung, nytänkande och idérik lista. För att ta ett exempel så är den yngsta på Moderaternas lista 32 år.

Förutsättningarna för att erhålla minst ett mandat i kommunen är goda. Vi har funnits representerade i kommunen i närmare fyra år och åstadkommit en hel del, trots att vissa har försökt sätta käppar i våra hjul. En sak är dock säker, vi kommer aldrig att vare sig backa eller ge upp!

Jag hoppas att så många som möjligt väljer att rösta på Nationaldemokraterna i valet den 19 september. Vår röst i kommunfullmäktige skulle definitivt både göra skillnad och röra runt. Folk som vill hjälpa till i valrörelsen är varmt välkomna att höra av sig, det finns många olika saker att hjälpa till med. Sist men inte minst, se till att sprida ordet om att Nationaldemokraterna kandiderar i Vimmerby kommun.

För kontinuerlig information, besök ND-Vimmerbys lokalhemsida med jämna mellanrum.

fredag 11 juni 2010

Moderaterna höjer ribban - lanserar vallåt om moskébygge

När det gäller riksdagspartierna så slutar de aldrig att förvåna i sin iver över att glorifiera mångkulturen och förakta det svenska. De genererar allt större chockvågor när det gäller tävlan om vem som kan vara mest svenskfientlig. Senast ut, drygt tre månader innan valet, är Moderaterna som lanserar vallåten Flyter som framförs av trion Wille Crafoord, Mange Schmidt och Sofia Talvik. Låten kommer att ha live-premiär under politikerveckan i Almedalen i början av juli.

Låten har skapat både glädje och ilska sedan den kom för ett par dagar sedan. För egen del så anser jag att det är bra att Moderaterna förmedlar sina visioner om hur deras Sverige skall se ut, men å andra sidan så föraktar jag samtidigt deras visioner. Det finns några rader i texten som är lite extra uppseendeväckande, bland annat dessa:

Men glöm vad vi tillhör - bedöm vad vi tillför
Och skrota ruttna inrotade vanor och anor
Fundera mer i dina egna banor utan fanor

Bygg en moské baby bygg gärna tre baby

Jag är dock väldigt tveksam till att denna låt kommer att generera nya svenska röster till Moderaterna i september, snarare tvärtom. Möjligen att ett större antal muslimer kommer att rösta på Moderaterna, men andelen svenskar kommer med all säkerhet att minska. Låtens budskap är tydligt. Vi skall ge upp vår identitet, glömma kultur, historia, blodsband osv., men samtidigt så skall tydligen muslimerna få behålla sin identitet, det skall i vilket fall som helst byggas moskéer i Sverige.

Inga fler moskéer i Sverige - om Nationaldemokraterna får bestämma

På hemmaplan här i Vimmerby så är det än så länge en moderat som kandiderar till kommunfullmäktige i september som har sagt sitt om den nya vallåten. Det är Ylva Sandström, 32 år och den ”yngsta” kandidaten på Moderaternas lista. Den 9 juni postade hon ett blogginlägg med rubriken ”JAG ÄLSKAR DEN!!!”. Jag hoppas därför att Vimmerbyborna tar detta i beaktande och markerar genom att inte röstar på vare sig Moderaterna i allmänhet eller Ylva Sandström i synnerhet den 19 september. Såvida det inte önskas en, eller kanske tre moskéer.

Det är som sagt en tävling mellan de båda blocken. En tävling som går ut på samma sak, nämligen att förgöra det svenska samhället till förmån för ett mångkulturellt inferno. Med Moderaterna i spetsen så har Alliansen under den fyra år långa mandatperioden höjt ribban för de rödgröna. Under Alliansens tid så har invandringen slagit rekord flera år i rad och nu senast så har man bidragit till att rösta igenom ett första godkännande av en omfattande förändring av Sverige grundlag. Inte helt chockande så är denna förändring en fientlig handling mot Sverige och svenskarna. Mer om detta kan ni läsa här

Det finns dock många fler obehagliga saker att ta upp som Alliansen har varit med och åstadkommit under de senaste fyra åren. Skulle nu de rödgröna vinna valet i september så är jag dock inte orolig för att de kommer att göra sämre ifrån sig. Med personer som Mona Sahlin, Lars Ohly och Gustav Fridolin i spetsen så finns det inga skäl att tro annat. Oavsett vem som vinner valet så kommer Sverige att gå in i en ny och mörk fyraårsperiod, kanske en av de mörkaste på mycket länge, kanske den mörkaste i modern tid.

Summa summarum: Det kvittar om du röstar på Alliansen, de rödgröna eller för den delen på SD. Ingen av dessa har modet eller viljan att förändra situationen i Sverige. Några som däremot har både modet och viljan är Nationaldemokraterna. Vilket Sverige vill du ha? Valet är ditt!

tisdag 8 juni 2010

Svar till en vilsen signatur

I går fick jag en kortare kommentar på mitt inlägg om nationaldagen. Signaturen ”Victoria” menar att hon blir chockad över att läsa om att det faktiskt finns människor som vill avveckla mångkulturen till förmån för ett svenskt Sverige. Hon menar att alla borde få bo i Sverige och att ND är extrema. Ni kan läsa hennes två kommentarer här. När jag skrev mitt svar så blev det väldigt långt så jag publicera det som ett inlägg. Svaret kan ni läsa här nedan.

Till att börja med så måste jag säga att det är synd att du, ”Victoria” ger uttryck för okunskap, förakt och rasism. Du verkar leva utanför vanliga människors verklighet och om det är någon som ”blir helt chockad” så är det faktiskt jag. Dessutom så är dina ord och meningar helt tomma. Detta kan rimligtvis förklaras med att du uppenbarligen inte har en aning om vad du skriver om.

Jag blir på gränsen upprörd och ser det som en förolämpning när du väljer att blanda ihop mig som Nationaldemokrat med Sverigedemokrater. Du skriver sedan ”att ND är lite mer extrema”. Av någon märklig anledning så torde det vara jag, av oss två, som är mest insatt i ND:s politik, ideologi och verksamhet, och jag kan säga att vi inte är extrema på något sätt. Eftersom att du verkar tro att du är en självutnämnd expert inom området så får du gärna förklara hur jag och hela ND skulle vara extrema. Jag skulle även vilja höra din definition av ordet extrem.

Jag vill bevara den folkliga och kulturella mångfalden i världen och erkänner således alla folks rätt till liv. Detta innebär att alla folk skall ha rätten att leva i självständiga och fria nationer där den egna kulturen kan bevaras och utvecklas. Att jag sedan värdesätter svenskarna mer än andra folk är helt naturligt då jag lever i Sverige och är både svensk och nationalist. Även om det primära för mig är Sverige och svenskarna så innebär inte detta att jag ser ner på andra folk eller vill andra människor illa, naturligtvis inte.

Min vision är en värld av fred och respekt, en värld där den unika mångfalden värdesätts och accepteras. En värld där jag som turist gärna besöker andra folk för att uppleva deras kulturer, en värld där andra folk kommer som turister till Sverige för att uppleva den svenska kulturen. Om du får som du vill så kommer andra folk inte ha den möjligheten att besöka Sverige och svenskarna för att uppleva den svenska kulturen, en kultur som likt alla andra kulturer är unik, den enda i sitt slag och därför värd att bevara.

Mångkultur eller ett svenskt Sverige? För mig är valet självklart!

Jag anser att ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle inte kan fungera, det är destruktivt för alla inblandade oavsett om det är svenskar eller invandrare. Då du verkar vara av motsatt uppfattning så får du gärna förklara för mig på vilket sätt ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle är bättre än tex. ett svenskt Sverige, ett turkiskt Turkiet, ett kinesiskt Kina, osv. På vilket sätt gynnar det Sverige att befolkningen består av en upplandad massa från hela världen än att den istället är homogen?

Jag tycker att det är ledsamt att läsa dina ord, dina ord som faktiskt vill förgöra den unika mångfalden med mångkultur, hat och rasism. I vad bottnar sig ditt förakt, ditt hat mot Sverige och svenskarna, eller mänskligheten över huvud taget? Varför anser du att svenskarna är mindre värda och således, enligt dig, inte skall få ha rätten till ett eget land, en egen kultur och ett eget språk?

Det du ger uttryck för är att svenskarna är värdelösa och att det därför kvittar om vi blir undanträngda till förmån för andra folk som vill bo i vårt land. Den som inte accepterar och delar din inställning är extrem och rasistisk.

Du frågar mig vart flyktingarna skall ta vägen. För det första så finns det ingen som helst logik eller direkt humanitet i att ta in människor från länder vars folk skiljer sig så oerhört från oss svenskar rent etniskt och kulturellt. Det bästa vore givetvis att hjälpa människor i deras närområde, något som dessutom skulle hjälpa väldigt många fler och samtidigt vara mer humant.

För det andra så är det bara ett fåtal procent av alla som kommer till Sverige som verkligen är flyktingar. Att påstå att vi på något sätt har ett solidariskt ansvar och därför måste öppna våra gränser är inget annat än skitsnack.

Låt säga att du får som du vill, nämligen att alla ska ha rätten att få bo i Sverige. Vilka är det då som kommer att komma till Sverige? Är det barn, fattiga, svältande, sjuka? Eller är det välutbildade och rika? Förmodligen så är det de välutbildade och rika som kan komma till Sverige. Vad händer då i de, säkert väldigt fattiga och underutvecklade, länder som dessa kommer ifrån? Jo, de förlorar de individer som verkligen behöver stanna kvar för att landet inte skall bli helt lamslaget. Är din vem-som-helst-ska-få-bo-i-Sverige-retorik och drömmen om ett fullbordat mångkulturellt samhälle verkligen värt detta?

I Sverige har vi en situation där hela det politiska och massmediala etablissemanget aktivt verkar för mångkultur och svenskfientlighet. Det är ingen hemlighet att svenskarna har blivit indoktrinerade, vilseledda och förda bakom ljuset vad gäller det samhälle som håller på att skapas. Det är ett experiment som skall genomföras till varje pris, oavsett hur många som behöver offras på dess altare.

Jag anser att samhället har misslyckats och det kan bara bli sämre så länge som samma krafter tillåts styra vårt land. Det är inte bara mångkulturen som är dålig, utan hela samhället genomsyras av en enorm destruktivitet. Vårt samhälle har förvandlats till ett ostabilt korthus som när som helst kan rasa ihop. Öppna ögonen, tänk ett steg längre, se dig omkring och se verkligheten.

söndag 6 juni 2010

Nationaldagsfirande med familjefestival i Södertälje

Den 6 juni, Sverige och svenskarnas dag, har i dag firats på olika sätt runt om i vårt land. På många platser har etablissemanget valt att fira nationaldagen genom att anordna mångkulturella jippon. Allt för att förnedra och smutskasta det svenska, allt för att vi svenskar skall skämmas och flytta på oss till förmån för främlingar och svenskfientliga ideologier.

Till skillnad från etablissemangets hån mot oss själva på vår nationaldag så genomförde vi ett riktigt nationaldagsfirande, ett firande som hyllade vårt ursprung. I Södertälje stadspark fanns det garanterat ingen som skämdes för att vara svensk, tvärtom.

Runt 200 personer, familjer, ungdomar, pensionärer, besökte vårt firande, ett firande som blev riktigt lyckat och med fint väder. På plats fanns en rad olika bord med tillhörande tält och banderoller, tex. informationsbord om Nationaldemokraterna och Nationell Idag. Sverigebutiken hade en större plats, där bland annat jag tillbringade den mesta av tiden, för att saluföra produkter som litteratur, musik, kläder etc.

Sverigebutiken

Utöver detta så fanns det bland annat ett stort mattält med grill, en glassbar, en hoppborg för barnen, gladiatorspel, tegelstenslyft och flera andra tävlingar. Det bjöds på tal och musik osv. Dagen avslutades med ett gemensamt sjungande av Sveriges nationalsång.

Det var helt enkelt en riktigt trevlig dag, en dag som manifesterade vårt framtida samhälle i liten skala.

Sverige åt svenskarna!

Se bildreportage från dagen:

Strålande familjefestival på 6 juni

onsdag 2 juni 2010

Vimmerby Tidning, brutet löfte och hyckleri

I takt med att valet närmar sig så blir det politiska inslaget mer påtagligt i människors vardag. Inte minst så märks detta i medier som tv, radio och tidningar som börjar rapportera allt mer intensivt. Detta är dock enbart ett spel för gallerierna.

För lite mer en ett år sedan så började jag kontakta Vimmerby Tidning, lokaltidningen i min region, i ett ärende rörande annonsering inför årets val. Detta efter att jag hade sett en annons från Moderaterna på tidningens hemsida under en tid.

Oärlig och hycklande lokaltidning

Främst hade jag kontakt med Mats Nilsson, annonsansvarig på tidningen. Vi diskuterade annonsering både på redaktionen och över telefon samt mail. Jag fick relativt omgående en prislista och bestämde mig för att boka upp annonsplatser inför valet. Jag fick dock beskedet att tidningen hade för avsikt att plocka ihop olika annonspaket som de skulle erbjuda samtliga partier i kommunen. Detta lät givetvis intressant och jag beslutade mig för att avvakta.

Efter flera besök, samtal och skickade mail så fick jag slutligen offerten på de olika erbjudandena i slutet av februari i år. Jag kontaktade tidningen och vi diskuterade igenom vissa detaljer kring annonseringen och jag fick även ett mail i ärendet som kort förklarade för förfarandet. Mailet avslutades med meningen ”Annonsens innehåll skall överensstämma med Dagspressens publicistiska regler. Om så inte är fallet publiceras den ej.” Jag fick också veta att det var deras branschorganisation TU som skulle avgöra om det skulle publiceras. Inga problem tänkte jag som var glad över att ha vunnit striden om att få annonsera i tidningen.

Efter att ha överlagt med några partikamrater så informerade jag tidningen om att jag var intresserad av ett av annonspaketen innehållandes flera mindre annonser, en halvsida samt fyra veckors annonsering på tidningens hemsida. Jag ville bestämt ha ett skriftligt avtal på överenskommelsen, men detta var inte aktuellt då tidningen tydligen inte gjorde sådant. Trots försök så stannade det vid ett muntligt löfte.

En tid senare så var det dags för Vimmerby marknad. Vi bestämde oss för att göra en annons som enbart skulle handla om vår närvaro på marknaden samt att folk gärna fick komma och besöka oss. Annonsen var såldes helt fri från politiskt budskap. Det enda egentligen politiska var att det stod ”Nationaldemokraterna” på annonsen, vilket inte går att frångå. För vem annonserar utan att skriva avsändare när man uppmanar folk att komma till en viss plats? Jag hade med andra ord inga direkta farhågor för att annonsen skulle stoppas, men helt säker var jag aldrig, speciellt med tanke på att det gällde media.

Den aktuella annonsen som skickades in

Jag skickade in annonsen och fick svaret att jag skulle få besked av ansvarig utgivare dagen därpå. Jag fick således ett besked från tidningens VD tillika ansvariga utgivare Bengt Ingemarsson som förmedlade följande: ”Vi har nu diskuterat saken på tidningen och kommit fram till följande policy; eftersom ni i dagsläget saknar demokratiskt valt mandat i fullmäktige väljer vi att avstå publicering. I det fall ni får minst ett mandat i höstens val tas frågan upp för nytt ställningstagande.” Detta är inte bara ett brutet löfte, detta är hyckleri.

Två dagar senare så ringde jag upp Ingemarsson och då sade han att han inte hade tid att prata. Han sa dock att jag kunde återkomma när som helst under eftermiddagen. Första gången jag ringde så fick jag inget svar. Andra gången så svarade hans ”sekreterare” som berättade att han inte var anträffbar. Jag undrade när han skulle återkomma och bad samtidigt om hans mobilnummer, som jag inte fick. Jag sa dock att jag ville att han skulle ringa upp mig, något som han inte har gjort.

Senare under eftermiddagen så fick jag ett mail av honom där han åter redogjorde för att de gör som de vill och därför inte behöver ta in våra annonser. Jag ringde upp, för jag tänkte att han måste vara anträffbar om han skickar ett mail. Svarade gjorde hans ”sekreterare” som åter sa att han inte var anträffbar. Jag påtalade då att jag precis hade fått ett mail av honom. Svaret jag fick av ”sekreteraren” var att det var hon som hade skrivit det.

Jag skrev då ett mail om en förfrågan att få annonsera för min privata blogg. Detta har bland annat en lokal moderat gjort helt utan problem. Jag väntar fortfarande på svar…så fortsättning följer.

I och med detta så bevisar tidningen återigen sin odemokratiska och yttrandefrihetsinskränkande sida. Sedan tidigare så får vi inte skriva insändare om ”känsliga ämnen”, inte heller får vi skriva om ND eller underteckna insändarna med partinamnet. När detta beslut togs runt år 2007, i samband med en insändare om övervakning, då hette det att vi var ”odemokratiska”, i dag heter det att vi ”saknar demokratiskt valt mandat i fullmäktige”.

Min inställning till yttrandefrihetsbegreppet är att alla borde få komma till tals på lika villkor, det bör vara utgångsläget i en demokrati. Jag ser det som odemokratiskt, speciellt i valtider, att en etablerad tidning väljer att hindra vissa partier, medan andra gynnas.

Media har en viktig funktion när det gäller demokratin. Genom riktade insatser skulle media utan problem kunna påverka och till och med avgöra årets val, något som Vimmerby Tidning faktiskt försöker göra på det lokala planet.

Tidningen har enligt egen utsago 12 000 prenumeranter och cirka 30 000 läsare. Alltså påverkar tidningen väldigt många människor i allmänhet, men invånare i Vimmerby kommun i synnerhet. Frågan är därför hur pass demokratiskt samhället är när det är de etablerade medierna som styr opinionen efter eget tycke? Hur pass demokratiskt vald kommer fullmäktigeförsamlingen i Vimmerby kommun att vara efter valet då tidningen har gett företräde åt vissa partier, men hindrat andra?

I skolan blev jag matade med vackra ord om demokrati och yttrandefrihet. Alla var minsann lika mycket värda och skulle behandlas lika. För varje dag som gick så förstod jag dock allt mer att detta bara var tomma floskler som inte praktiserades i verkligheten. Detta är något som har följt med mig in i vuxenvärlden, något som har påverkat mig, något som har fått mig att ifrågasätta och framförallt något som har gett mig motivation att kämpa för ett bättre samhälle.