Under senare tid så har det gjorts flera försök att utveckla och etablera nationell rap. Inte helt överraskande så kommer det mesta från Tyskland, där det i dag finns flera olika grupper inom genren. Gruppen N´Socialist Soundsystem släppte nyligen sitt debutalbum Volk ans mikrofon.
Gruppen som också förkortas NSS bildades i början av år 2010. De menar att deras musik är mer av ett experiment, då de inte vet vilken effekt den kommer att få. Med sin musik så vill de ge ungdomar ett alternativ till den dåliga rapen som tyvärr är utbredd i samhället. De menar att det är viktigt att vara modern med tiden, och att rappen är en del av detta. Det kommer garanterat mer från gruppen framöver.
N´Socialist Soundsystem - Volk ans mikrofon
Jag är långt ifrån någon expert på rap, men jag lyssnar på det. För att göra en rättvis recension så krävs det att vissa saker tas med i beräkningarna. Dels så är rapen en ny genre inom den nationella musiken och dels så är resurserna begränsade. Produktionen är ändå bra och det finns vissa guldkorn som sticker ut lite extra.
Att nationalister producerar rap kan tyckas vara överraskande och aningen märkligt för den utomstående. Ämnet har även orsakat en hel del debatt bland nationalister då vissa anser att det är kontroversiellt och destruktivt. Själv ser jag den nationella rapen som ett välkommet inslag då den för med sig flera fördelar.
Ser vi till verkligheten så lyssnar många på rap i dag, inte minst ungdomar. Kan vi då nå ut till denna målgrupp genom att producera egen rap med ett positivt budskap så skall vi naturligtvis göra det. Som NSS säger så måste vi vara moderna med tiden.
Den gångna helgen förenades med både nytta och nöje. Lördagen bjöd på middag och sällskapsspel med några lokala nationalister. Under söndagen så genomfördes den sista tabloidutdelningen, då närmare 1000 tabloider delades ut runt om i Vimmerby kommun. Middagen som tillagades under lördagen var faktiskt receptet som jag lade upp i tisdags, och det blev uppskattat. Därefter så blev det musik och en omgång sällskapsspel, ett spel där spelaren skulle gissa när vissa saker hade skett under historien. Kul spel, och ännu roligare var att jag vann.
1000 tabloider delades ut i Vimmerby kommun.
Under söndagen så genomfördes en mer eller mindre spontanutdelning av eftervalstabloiden på två platser i Vimmerby kommun. Närmare 1000 exemplar delades ut, vilka var de sista som beställts till kommunen. I och med detta så är vår lokala insats, för att stötta Jan Miild och hans projekt, över. Efter utdelningen så tillagades en god middag bestående av vegetarisk lasagne. Jag lägger nog upp receptet framöver.
Under dagen så ägnades även mycket tid åt en omfattande framtidsplanering. Slutsatsen som kan dras är att det är mycket på gång.
Socialdemokratin är i kris. Sedan valförlusten år 2006 och Göran Perssons avgång så har tillståndet i partiet blivit allt sämre. Under Mona Sahlins ledarskap så har partiet gjort det sämsta valet någonsin och läget är kaosartat. Nu skall Håkan Juholt samla ihop resterna av det forna arbetarpartiet och mobilisera för valseger år 2014. Lyckas han?
Som jag själv kommer ihåg det så började den negativa trenden i samband med valet år 2006. Den dominante Göran Persson hade styrt partiet sedan år 1996, och på sätt och viss så kan jag tänka mig att många kände en viss trygghet i hans ledarskap. I samband med valrörelsen år 2006 så började Perssons engagemang att svikta. Samtidigt så kraftsamlade borgarna som två år innan valet hade bildat Allians för Sverige. Att sossarna förlorade valet var därför ingen direkt överraskning.
Socialdemokraterna - ett parti i kri(s).
Partiet hade förlorat mot en enad borgerlighet och Persson deklarerade sin avgång, något som var fullt nödvändigt för partiet. Han lämnade ett stort tomrum efter sig, ett tomrum som nu skulle fyllas av en efterträdare. Vem det än skulle bli så var utmaningarna många. Den nya partiordföranden skulle behöva stora mängder av självförtroende, styrka och framtidstro för att stabilisera partiet inför kommande prövningar. Efterträdaren som valdes klarade dock aldrig av detta, utan försatte partiet i en än sämre situation.
Inför valet av ny partiordförande så höjdes röster om att det var dags för en kvinna att leda partiet. Efter att flera tänkbara kvinnliga kandidater tackat nej så återstod egentligen bara en, nämligen Mona Sahlin. Hon valdes år 2007 till Perssons efterträdare tillika sossarnas första kvinnliga partiordförande.
För mig är det fortfarande helt obegripligt hur hon kunde vinna stöd för att leda partiet, säkert är dock att hon inte valdes på grund av lämplighet. Jag antar att det handlade om att sossarna ville bevisa sin feministiska böjelse och intalade därför sig själva att det skulle kunna bli bra. Valet av Sahlin har dock bevisat att könskvotering och annat feministiskt trams inte är vidare effektivt.
Mona Sahlin gjorde säkert så gott hon kunde, men det var långt ifrån tillräckligt. Europaparlamentsvalet år 2009 blev hennes första val. Resultatet blev 24,41 procent, något som är det sämsta EP-valsresultatet någonsin för partiet.
I valrörelsen år 2010 så gav Sahlin ett oseriöst intryck, ett intryck som knappast associerades med posten som Sveriges statsminister. Opinionssiffrorna var lika bedrövliga för partiet som förtroendet var för Sahlin själv. Samtidigt så förmedlade partiet en bild av att vara politiskt vilse i pannkakan. Folkrörelsens identitet hade tappats bort och i stället för att utstaka en egen väg så lekte partiet följa John med borgerligheten. Valresultatet stannade på 30,7 procent, ett resultat som är det sämsta för partiet sedan införandet av allmän rösträtt.
Efter valnederlaget så är Socialdemokraterna åter ett parti i kris, om än djupare. Sahlin tvingas att tillsätta en kriskommission som skall hitta förklaringar och analysera tillståndet. Hon inser även att hon själv är en del av problemet och väljer därför i slutet av år 2010 att meddela att hon inte har för avsikt att ställa upp till omval som partiordförande. Hon uppmanar även hela partistyrelsen att ställa sina platser till förfogande. Den korta, men ändå katastrofala Sahlin-eran är således förbi. Frågan är dock vad som komma skall.
Valberedningen börjar arbetet med att vaska fram nya kandidater till ordförandeposten. Hela processen blir dock kaosartad och hårt kritiserad. Efter många turer fram och tillbaka så pressenterades till slut Håkan Juholt, som valdes till ny partiordförande på extrakongressen den 25 mars år 2011. Ropen om en kvinnlig partiordförande verkar ha tystnat efter fyra år med Sahlin i spetsen.
Håkan Juholt har fått ansvaret att återuppbygga det fallande korthu(s)et.
I sitt tal så inledde Juholt med att berätta om vikten av kulturella mötesplatser för att stimulera demokratin. Han påpekade att partiet inte är något företag, utan att politiken utformas tillsammans genom dialoger och möten med vanliga människor. I talet berörde han även situationen för barn och ungdomar och menade att ”bara ett land som på bästa sätt tar hand sin uppväxande generation, tar hand om sin framtid”. Han tog även upp arbetslösheten, privatekonomin och situationen inom partiet. Han menade även att ”tillsammans bygger vi landet. Vi rullar undan stenar på vilka det står ojämlikhet, rasism och diskriminering och röjer väg för ett annat samhälle.”
Håkan Juholt ställs inför en mycket svår uppgift. Han skall samla ihop resterna som återstår av det forna arbetarpartiet. Av resterna skall han bygga ihop en fungerande partiapparat som skall ingjuta mod i skarorna och hopp om ett Socialdemokratiskt Sverige efter valet år 2014.
Till skillnad från Sahlin så har jag fått intrycket av att Juholt är mer av en traditionell sosse, och detta tror jag är viktigt. Om sossarna skall kunna komma tillbaka så krävs det att dem åter finner grundidealen och drar en tydlig skiljelinje mellan dem själva och borgerligheten. Rent spontant så tror jag att Juholt kommer att lyckas bättre än Sahlin. Fokus måste ligga på att stabilisera partiet och hitta tillbaka till den socialdemokratiska politiken, men en valseger år 2014 är långt borta.
I Dr David Dukes senaste film så tar han upp frågan om raser och etniska grupper. Hans inställning är att dessa skall ha rätten att leva i fred och frihet, något som omöjliggörs genom den omfattande etniska uppblandningen som sker i dag. Filmen bör ses av alla, den är både intressant och tänkvärd.
Filmen heter Race and Reality och är uppdelad i tre delar. Den handlar, precis som titeln antyder på, om ras och etniska grupper samt betydelsen av att erkänna och acceptera dem. I dagens politisk korrekta samhälle så förnekas rasernas och de etniska gruppernas verklighet. Detta har föranlett en omfattande etnisk uppblandning som i sin tur skapat konflikter, hat och undanträngning. I filmen förklarar Duke på ett lättförståligt sätt varför den mångetniska utvecklingen måste upphöra.
Dr David Duke är en amerikansk politiker och författare. År 1989 blev han invald till House of Representatives i the Republican Legislative Delegation. Sedan år 2000 leder han organisationen European-American Unity and Rights Organization. Han mottog en doktorstitel i political science i Ukraina år 2002. Flera gånger har han även besökt Sverige och han har även för avsikt att kandidera till presidentsposten vid valet år 2012.
Nu var det ett tag sedan jag skrev om något som har med mat att göra. Därför följer ett recept på en vegetarisk, lättlagad och god maträtt som jag precis har gjort. Basen i maträtten är tagliatelle, valnötskärnor, ädelost och den närings- och antioxidantrika grönsaken broccoli.
Vegetarisk, lättlagad och god.
Receptet fick jag från början av en matintresserad god vän, tillika nationalist, för några år sedan. Sedan dess så har jag då och då tillagat rätten, och den är lika god varje gång. Jag brukar inte använda mig av exakta mått för ingredienserna, men jag ska göra ett försök att sammanställa vad som behövs för två personer.
Spenattagliatelle – Cirka 12 bollar Ett färskt broccolihuvud Ädelost - Cirka 100 gram Valnötskärnor – Cirka 80 gram Olivolja Salt
Koka pastan enligt förpackningen. Skölj och skär broccolin i bitar. Bryn därefter broccolin i stekpanna tillsammans med olivolja i cirka fem minuter. Salta broccolin och tillsätt valnötskärnorna. Skölj pastan efter att den har kokat färdigt och häll ned den i stekpannan tillsammans med det andra. Sänk värmen och skär ned ädelosten i mindre skivor. Därefter är det bara att röra om så att ädelosten smälter.
Till rätten går det bra att dricka apelsinjuice eller havredryck.
För några veckor sedan så lanserade den svenskfientliga stiftelsen Expo en supportersida. Nordisk Ungdom valde då att lite skämtsamt bilda en supportergrupp, en supportergrupp som snabbt raderades. Därför har NU lanserat en egen supportersida. Ett initiativ som jag stödjer.
Anledningen till att Expo valde att starta sin supportersida är enligt dem själva för att många människor känner sig frustrerade över att, som de uttrycker det, främlingsfientliga krafter går framåt. Genom att vara supporter så skall dess människor ges möjligheten att delta mer aktivt i Expos svenskfientliga hatverksamhet, bland annat genom att skänka ekonomiska bidrag.
På sidan uttalar sig flera så kallade kändisar mot svenskhet och för mångkultur. Alla får dock inte vara supportrar. Detta fick den nationalistiska ungdomsorganisationen Nordisk Ungdom erfara, då deras supportergrupp snabbt raderades. Därför har NU valt att starta en egen supportersida.
Loggan för Nordisk Ungdoms supportersida.
På sidan kan privatpersoner och företag stödja NU och deras verksamhet med ekonomiska bidrag. Dessutom så uttalar flera nationalister sitt stöd för NU. Själv visar jag mitt stöd till NU på sidan, men för att undvika eventuella rykten så kan jag påpeka att jag inte är engagerad i NU. Däremot så stödjer jag deras verksamhet.
Mitt stöduttalande till Nordisk Ungdom och deras kampanj.
NU grundades år 2009 och har under sin verksamhet genomfört flera uppmärksammade aktioner med väldigt små medel som tvingat medierna att skriva om, den annars så nedtystade, svenskfientligheten. Verksamheten bedrivs helt ideellt, därför är just ditt bidrag viktigt.
Ibland så hörs argument om att Sverige bör ta emot fler invandrare för att vi påstås ha det bra rent ekonomiskt. Synsättet går ut på att vi, av humanitära skäl, bör hjälpa fattiga människor genom att låta dem komma till vårt land. Tanken må vara god, men i realiteten så är den inhuman.
Vill vi bekämpa den globala fattigdomen eller hjälpa utsatta människor så är invandring en usel idé, då den hjälper väldigt få till en stor kostnad. Ett bättre alternativ vore i stället, som nationalister länge påpekat, att stoppa invandringen från främmande länder för att i stället hjälpa människor på plats eller i deras närområde. På så sätt kan pengarna, som i dag går till invandring, i stället hjälpa betydligt fler människor.
Dessutom så undviker vi de negativa konsekvenser som mångetniska samhället naturligt medför. Som etnopluralist så värdesätter jag en värld bestående av en folklig- och kulturell mångfald. Varje folkslag och kultur är unik, varför inte låta det förbli så?
Se den korta och pedagogiskt upplagda filmen Immigration by gumballs nedan. Flera har säkert redan sett den, men har du inte gjort det så gör det. Den förklarar det orimliga i att förespråka invandring av humanitära skäl.
I dagens Sverige så är det ytterst sällan som en politiskt korrekt tidning vågar gå emot strömmen för att publicera något positivt som inspirerar till nationalism. Därför är det glädjande att Vimmerby Tidning nu har plockat bort det politiskt korrekta paradigmet och publicerat en annons med nationalistiska inslag.
Under de senaste åren så har Vimmerby Tidning vid flertalet tillfällen agerat på ett mycket oseriöst sätt för att hindra nationalister att komma till tals i den politiska debatten. Insändare har stoppats, debattforum har stängts ned och löften om annonsering har brutits. Nu verkar dock tidningen ha ändrat inställning till nationalismen.
Annonsen som publicerades i Vimmerby Tidning.
Onsdagen den 9 mars så publicerades en större annons från företaget Cramo, som hyr ut maskiner och utrustning för byggprojekt, i tidningen. På annonsen så syns en byggarbetare som har en tröja på sig med det populära vikingarockbandet Hel. På tröjan syns även en viking som håller ett svärd över axeln och är reda för strid.
Hel grundades för flera år sedan och har inspirerat många svenskar till att känna stolthet över sitt ursprung. Jag lyssnade själv flitigt på Hel under tonåren. Det skulle inte förvåna mig om det är VT-redaktionens nya favoritband. Har du inte hört dem så tycker jag absolut att du skall lyssna på några av deras låtar. Bandets texter handlar bland annat om liv, död, historia, fosterlandskärlek och samhällskritik.
En lokal nationalist säger följande om tidningens agerande: ”Jag blev väldigt överraskad när jag fick se annonsen. Tidningen har trots allt utmärkt sig för att, med fula metoder, ha motarbetat nationalism. Att de nu publicerar denna annons är glädjande, inte minst för att den uppmuntrar svenskar att känna stolthet över sitt folk och land.”
Under söndagen så genomförde nationalister en utdelning av närmare 1000 eftervalstabloider i Eksjö. Dessutom så beskådades några inslag av stadens kulturella utbud. Som avslutning på dagens aktivitet så besöktes en äldre sympatisör.
Dagens utdelning var den första med eftervalstabloiden. Att döma av det fåtalet reaktioner och kortare samtal så finns det ett missnöje med den förda invandringspolitiken. Ett missnöje som sakta men säkert tycks växa runt om i landet.
Dagens aktivitet kunde genomföras helt utan problem, både oväder och förvirrade yttrandefrihetsföraktare lös med sin frånvaro. Närmare 1000 tabloider delades ut till Eksjöborna.
Närmare 1000 tabloider delades ut under aktiviteten i Eksjö.
Eksjö är en fin gammal stad som omnämns redan under 1300-talet. Majoriteten av byggbeståndet i den centrala delen är från tiden innan 1900-talet. Icke att förglömma är det militära som har präglat staden sedan 1400-talet. Under aktiviteten så besöktes bland annat Gamla stan och Husarstatyn på Stors torget, som rests till minnet av Kungliga Smålands Husarregemente.
Husarstatyn på Stora torget i Eksjö.
Efter att aktiviteten avslutats så besöktes en äldre sympatisör i trakterna. Det blev intressanta diskussioner om både politik och historia.
Inom kort kommer en ny utdelning att organiseras. Vill du hjälpa till så är du välkommen att höra av dig.
Tusentals exemplar av eftervalstabloiden, även kallad Frågor för Sverige, har nu anlänt till flera orter i norra Småland, däribland Vimmerby. Flera utdelningar kommer att organiseras runt om i regionen och den första inom kort.
Tabloidens innehåll fokuserar på att förmedla sanningen om Sveriges förvandling från ett tryggt svenskt folkhem till en mångetnisk tragedi. Det är en sanning som har förbjudits för människor, en sanning som medvetet tystas ned av etablerade politiker och medieaktörer.
Tabloiden Frågor för Sverige förmedlar sanningen om "det nya Sverige".
Bakom den åttasidiga tabloiden står den uppskattade Sverigevännen och invandringskritikern Jan Milld. Den totala upplagan ligger på 150 000 exemplar och ännu finns det tabloider som inte är beställda. Med andra ord så är det bara att kontakta Jan Milld på följande e-post: info(at)tabloiderna.se
Det finns kanske någon som undrar varför jag engagerar mig i detta, och det må vara en berättigad fråga. Svaret är inte svårare än att jag gör detta då jag uppskattar Jan Millds engagemang för Sverige och det svenska folket. Han är en viktig resurs och kan jag bistå honom genom att se till så att tabloiden sprids i regionen så gör jag det.
Utdelningar kommer som sagt att organiseras i norra Småland och alla som finner ett intresse i att hjälpa till med spridandet av tabloiden är givetvis välkomna att kontakta mig för mer information.
Som ni kanske har märkt så har jag inte uppdaterat bloggen så mycket den senaste tiden. Utöver det vanliga med jobb och träning så beror detta på att jag har ägnat min tid åt att vistas ute i naturen, planera vad som kommer att hända framöver på det politiska planet samt umgåtts med nära och kära. Dessutom så ska jag vara ärlig och säga att det har varit skönt att vara ifrån bloggandet ett tag, men nu är det dags att börja igen.
Jag i en stege :)
Ibland så får jag kritik, antagligen en helt berättigad sådan, för att jag ytterst sällan skriver om mig själv som person rent privat. För att råda bot på detta så följer ett försök till trendbrott på denna punkt. Jag tänkte nämligen berätta lite om vad jag har haft för mig under helgen.
Ett blad som stack fram från berget.
Blå himmel, vita moln och vit snö - en fin kombination.
Under lördagen så spenderade jag flera timmar ute hos min familj som bor på landet. Det är alltid lika skönt att komma dit och oftast så brukar jag ta med min mors labrador ut på en lång promenad. Under första promenaden så fick labradoren dock stanna hemma, och i stället så fick jag sällskap av kameran. Det blev en vända i skogen, längsmed ett berg samtidigt som solen frambringade en riktigt härlig dag. Kameran fick jobba och några bra bilder blev det allt.
Det blåste kraftigt, något som gjorde träden levande.
Efter en god middag så tog jag med mig labradoren och kameran ut på en promenad längsmed Stångån. Nästan direkt så fick vi se tre stycken svanar som efter ett tag kände sig iakttagna och flög i väg. Vi vandrade vidare och fick åter syn på dem längre fram, denna gång så var det sex stycken. Det blåste mycket och när skymningen började träda in så begav vi oss tillbaka, men innan så hade vi sett flera rådjur och en hare. Labradoren tyckte att haren var extra intressant och försökte springa ifatt den.
Några av svanarna.
På söndagen så besökte jag åter min familj. På förmiddagen så blev det en längre ridtur med min mor och lillasyster. Vädret var strålande så det var riktigt behagligt. På eftermiddagen så besökte jag och min lillasyster vårt gamla barndomshem. Många minnen väcktes till liv, minnen som lever kvar och ibland får mig att le. Jag hade en bra barndom med närhet till djur och natur samt en kärleksfull och rättvis mor. Jag och min storebror provade ofta styrkan gentemot varandra, något som långsiktigt skapade en stark och ärlig relation. När allt kommer omkring så hade vi det bra, trots allt.
Två nationaldemokrater kommer under de närmsta fyra åren att inneha uppdraget som nämndemän i Södertälje tingsrätt. Detta har väckt ilskan hos flera svenskhatande aktörer inom den tredje statsmakten, som behandlat frågan på ett mycket oseriöst sätt.
I förra årets val så erhöll Nationaldemokraterna två mandat i Södertälje kommun, något som även resulterade i två nämndemannaplatser i kommunens tingsrätt. Dessa kommer att besittas av Mattias Karlstrand och Sanna Hill. Jag har själv kämpat med dem under flera år och finner ingen anledning att tvivla på dem i deras nya uppdrag. De är dessutom unga, 23 respektive 19 år, något jag ser som positivt då nämndemännens medelålder uppgår till 60 år.
Mattias Karlstrand och Sanna Hill - två nya nämndemän i Södertälje tingsrätt
I och med valet så har partiet fått kommuninvånarnas förtroende, och bör således ha precis samma rätt som övriga partier att nyttja sina givna möjligheter. Som bekant så lever demokratin och yttrandefrihetsbegreppets romantiserade bild sällan upp till verkligheten i ”föregångslandet Sverige”. Därför är det inte överraskande att det finns vissa som proklamerar ut sitt hatiska missnöje över demokratin som är orsaken till det inträffade.
Expressen och TV4, båda judeägda i form av Bonnier, har visat sitt missnöje genom att basunera ut sitt skitsnack av oseriös journalistik. Torsdagen den 24 februari så publicerades en riktigt dålig ledarartikel, med rubriken ”Domaren är rasist”, på Expressens hemsida. Artikeln inleds med följande rader: ”Det lilla högerextrema partiet Nationaldemokraterna har två platser i Södertälje kommunfullmäktige. Och nu firar man rejält i denna sekt, som har starka kopplingar till nazister och annan vit makt-miljö”. Vidare menar skribenten på att Nationaldemokraterna ”är ett främlingsfientligt parti befolkat av tokstollar som marscherar till Karl XII:s ära.”
TV4 går dock ett steg längre, när det gäller den oseriösa journalistiken, i ett inslag från fredagen den 25 februari. Nationaldemokraterna presenteras som ett högerextremt och främlingsfientligt parti. I inslaget så visas gamla filmsekvenser med skinnskallar och hakkorsflaggor. Dessutom så ställer reportern frågor som ”Vad anser du om Adolf Hitler?” och ”Har förintelsen ägt rum?”. Uttalar sig gör även Amnesty International som kritiserar att två nationalister har utsätts till nämndemän.
Denna oseriösa journalistik må upplevas som lustig, men faktum är att det är två av Sveriges största medieaktörer som ägnar sig åt detta. Att Expressen och TV4 agerar på detta sätt är i sig inte vidare märkligt. Givetvis så är TV4 fullt medvetna om att frågor om Hitler och förintelsen saknar all form av relevans i sammanhanget, men det kvittar för dem. Bara genom att ha med dessa frågor så lyckas de garanterat att indoktrinera många människor till att ta avstånd från partiet och nationalism över huvud taget.
Denna form av journalistik är inget annat än ett uttryck av hat, ett hat gentemot dem som vill avveckla det mångetniska samhället till förmån för ett svenskt folkhem. Syftet är givetvis att flytta bort fokus från det aktuella ämnet för att på så sätt öppna upp dörren för smutskastning och missförstånd.
De desperata reaktionerna tyder dock på en rädsla inför det faktum att nationalister vinner ny mark. Bonnier och de andra svenskhatarna må ljuga och förtala hur mycket de vill. I slutändan är det alltid sanningen som segrar. Till sist så vill jag önska Mattias och Sanna all lycka i arbetet som nämndemän.
Socialnämnden i Vimmerby tvingas till allvarliga nedskärningar sedan kommunens politiker valt att neka en begäran om extra anslag. Som följd kommer flera viktiga och redan eftersatta områden att påverkas. Främst drabbas det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna för barn, ungdomar och missbrukare.
I december förra året så var frågan uppe på ett kommunfullmäktigesammanträde. Då begärde Socialnämnden ett extra anslag på två miljoner kronor för att kunna upprätthålla en nödvändig verksamhet under år 2011. Majoriteten av ledamöterna valde dock att säga nej, något som resulterade i att begäran avslogs. Politikernas beslut innebär att Socialnämnden nu tvingas till omfattande nedskärningar. Verksamheter som drabbas värst är familjestödet Bubblan och missbruksvården.
En majoritet av Vimmerbys politiker röstade i slutet av förra året igenom omfattande sociala nedskärningar som kommer att slå hårt mot barn, ungdomar och missbrukare.
När det gäller Bubblan så kommer två tjänster att plockas bort. Bara under det senaste året så har antalet tjänster nära halverats. Rent konkret så kommer detta att leda till att viktiga insatser och mycket av det förebyggande arbetet kommer att försvinna, bland annat insatser för ungdomar i riskzonen för missbruk.
Andra insatser som kommer att försvinna är familjerådgivningen, gruppverksamheten för barn och ungdomar i miljöer med våld, missbruk och/eller psykisk ohälsa, föräldrastödscirkeln samt deltagandet i mödravårdens unga mammagrupp. Dessutom så upphör samarbetet med barnomsorg och skola när det gäller deltagande i föräldramöten och insatser i stökiga klasser. Som ett resultat av verksamhetsförlusten så kommer även familjestödet Bubblan att försvinna och ersättas av Socialförvaltningens öppenvårdsenhet Familjeteamet.
När det gäller missbruksvården så kommer en tjänst att tas bort. Något som resulterar i att flera viktiga insatser kommer att upphöra. Till exempel det förebyggande arbetet tillsammans med gymnasieskolan, stödet till missbrukares anhöriga samt möjligheten för företag att kontakta socialen då det finns anställda med missbruksproblem. Det resulterar även i striktare bedömningar och minskad kontakt.
Nedskärningarna är något som oroar Socialnämnden.
- Det känns inte alls bra att behöva ta så drastiska beslut. Vi befarar att det kan slå både mot personal och mot svaga grupper i samhället, så vi är bekymrade.
- Vi måste också pressa ned kostnaden för socialbidragen med drygt en miljon, och vi får inte drabbas av några oförutsedda placeringar av barn och ungdomar eller missbrukare. Tyvärr kan nedskärningarna slå mot just de grupperna, säger Torbjörn Sandberg, S och Åke Ströberg, KD till VT.
Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat och jag har tidigare skrivit om det vid ett flertal tillfällen. Därför känns det oerhört tungt att vuxenvärlden, i form av en majoritet av Vimmerbys politiker, fortsätter att begå misstag på misstag när denna fråga skall behandlas. Politikerna tillåter att detta sker och röstar öppet för dessa nedskärningar. Att kräva lite mer verklighetsförankring och ansvarstagande bör inte vara för mycket begärt - det handlar trots allt om våra barn, vår framtid.
En ytterst relevant fråga är om politikerna helt missat verkligheten och alla rapporter som ständigt påvisar att de aktiva insatserna och det förebyggande arbetet i kommunen är långt ifrån tillräckligt? Varningsklockorna klämtar och sanningen gör sig ständigt påmind, men politikerna i Vimmerby tycks ha försett sig med stora mängder skygglappar och öronproppar. Jag hoppas verkligen att de ansvariga träder fram och tar sitt ansvar den dagen då korthuset faller samman.
I år är det 66 år sedan den tyska staden Dresden utsattes för ett förintelseanfall av de allierades flygvapen den 13-14 februari år 1945. Tusentals bombplan försatte staden i ett brinnande inferno. Det var en massaker, ett illdåd utan moraliskt rättfärdigande.
Angreppet inleddes sent på kvällen den 13 februari år 1945, då närmare 250 brittiska bombplan släppte sina brandbomber över Dresden. Detta skall ha resulterat i en ytbrand på sju kilometers längd och fyra kilometers bredd. Den gamla kulturstaden hade således börjat förvandlas till ett eldhav som slukade byggnader och människoliv.
Tidigt på morgonen den 14 februari så kom en andra bombvåg. Denna gång med runt 550 brittiska bombplan som fokuserade på områden som ännu inte attackerats.
Om det inte detta skulle vara nog så genomförde även amerikanarna en tredje och mer omfattande bombräd mot den redan brinnande staden. Amerikanarna använde även jaktflygplan som besköt allt ifrån flyende människor till räddningspersonal.
Bombmassakerns offer ihågkoms även i Sverige, bland annat genom Dresden-kommittén.
Dresden kallades Florens vid Elbe och var känd som en vacker kulturstad med gamla byggnader och kulturella skapelser. Då staden saknade militär betydelse så hade luftvärnet flyttats till mer behövande platser. Vid denna tid uppskattades invånarantalet i staden till närmare 600 000. Dessutom så befann sig stora mängder civila och flyktingar som sökt skydd, inte minst mot de röda i öster. Sammanlagt kan därför upp emot en miljon eller fler ha vistats i staden under bombanfallen.
Närmare 700 000 bomber, mestadels brandbomber, skall ha släppts över staden. Antalet dödsoffer är okänt, men uppskattas till allt ifrån 30 000, som är den officiella siffran, till uppemot flera hundra tusen. Den officiella siffran torde dock vara osannolik med tanke på hur många som vistades i staden och vad den utsattes för. Det går även att anta att den siffran är anpassad för att vara politiskt korrekt. Flera historiker och forskare har dock kommit fram till att en rimlig siffra för antalet döda skulle vara runt 100 000-150 000. Dessutom så skall 35 000 hus och byggnader ha förstörts. Som bekant så finns det enbart en händelse som vi skall minnas och aldrig glömma från denna tidsperiod. Därför har massakern av Dresden givetvis ingen hög status i skolböckerna eller i det politiska livet av i dag. Offrens minne ihågkoms dock av nationalister i främst Tyskland genom manifestationer med tusentals deltagare. Bland annat så kräver tyska nationalister att massakern skall bli en officiell åminnelsedag. Också i Sverige arrangeras mindre minnesmanifestationer på flera platser. Det finns även en svensk Dresden-kommitté som informerar om händelsen.
Under lördagen den 12 februari så samlades åter lokala nationalister för en social aktivitet. Likt senast så blev det innebandy även denna gång. Det spelades flera prestigefyllda matcher och dessutom så deltog några nya personer.
De demokratiska presstödsreglerna är något som bekymrar den moderata kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth. Sedan tidningen Nationell Idag erhöll presstöd så har hon upprepade gånger uttalat en vilja att ändra regelverket, enbart för att tysta den riktiga oppositionen.
Den 24 januari i år så begav det sig åter för kulturministern som fick plats att uttrycka sin dubbelmoral i tidningen Riksdag och Departement. Hon berättade bland annat att statliga pengar inte skall gå till rörelser som vill minska demokratin, och nämnde även att det är problematiskt att presstöd ges till kommunistiska tidningar.
Efter att tidningen Nationell Idag erhöll presstöd förra året så har flera röster höjts inom etablissemanget om att presstödsreglerna måste ändras.
Den oppositionella veckotidningen Nationell Idag erhöll presstöd på 2,3 miljoner kronor den 21 april år 2010. I samband med detta så startades genast ett drev mot demokratin anfört av alltifrån etablerade politiker till judar. Något som i sammanhanget var ytterst paradoxalt var att de politiskt korrekta menade att Nationell Idag skulle vara en odemokratisk tidning.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljerot, som själv ansvarade för området och tidigare suttit i Presstödsnämnden, gjorde sig hörd även då. Hon valde att uttala sig på ett ytterst tvivelaktigt sätt i sin roll som minister. I en intervju med SvD ett par dagar efter beviljandet att ge presstöd till Nationell Idag så sade kulturministern bland annat följande:
- Nämnden säger att Nationell Idag uppfyller de formella kraven. Sedan kan man tycka att det är olyckligt. Motbjudande är det uttryck jag själv har använt.
- Presstödets uppgift är ju att främja mediemångfalden och därmed demokratin. Då kan man ju tycka att det är märkligt att en tidning som Nationell idag, som ju har en annan agenda som vi ser det, har fått presstödet. På departementet kommer vi att ta upp det här till diskussion.
Kulturministerns utspel är inte direkt överraskande, utan ytterligare ett bevis på den falska demokratin som vi ständigt påminns att försvara. Försvara till vilken nytta? Att demokratin är satt ur spel kan bara ha undgått den som är ovillig att se. Dagens modell av demokrati är anpassad för att skydda makten, inte för att främja en sund och fri debatt där medborgarna får tala och tänka fritt.
Nationalismen och invandringskritiken har under senare tid rönt flera framgångar, något som bör ses som en naturlig utveckling i det svenska samhället av i dag. Att Nationell Idag kvalificerar sig och senare erhåller presstöd är en av dessa framgångar som skrämmer makten. Inte minst då det skapar legitimitet åt det nationalistiska oppositionen som motsätter sig maktens planer på att förvandla Sverige från ett svenskt folkhem till ett mångetniskt gehenna.
I takt med att konsekvenserna av maktens politik drabbar allt fler och sanningen sprider sig så öppnas allt fler ögon, ögon som genomskådar det politiska hyckleriet som attackerar vår tillvaro i vårt eget land. Klimatet kommer att hårdna, men sanningens fackla kommer att vägleda oss i kampen för frihet.