torsdag 11 mars 2010

Förtydligande om könsrollerna

Detta var först tänkt som ett svar på en kommentar, men eftersom att det blev ett relativt långt svar så väljer jag att publicera det som ett inlägg. I detta inlägg försöker jag förklara min syn på könsrollerna.

Män och kvinnor är av naturen olika och detta kommer i uttryck bland annat i fysiken, mentaliteten, utseendet, beteendet etc. Självklart så är inte detta helt konsekvent, utan både män och kvinnor kan kliva in på det motsatta könets territorium i en viss utsträckning. Detta är inte speciellt konstigt, men det bör inte uppmuntras som det gör i dag. Vilka egenskaper som sedan efterfrågas av det motsatta könet varierar säkert från individ till individ, men jag tror ändå att det finns vissa grundläggande egenskaper som önskas av majoriteten.

I Norden har kvinnan alltid haft en respekterad och aktad roll i samhället, inte minst i det fornnordiska samhället. Både mannen och kvinnan kände till sina roller, de var trygga i dem och respekterade dem. Detta bör vi självklart bibehålla, speciellt i en tid då staten och andra grupper försöker slå sönder och förneka könsrollerna. Medierna vill förmå våra kvinnor att visa sin kvinnlighet på, enligt mitt tycke, fel sätt. Samtidigt har vi olika invandrargrupper som inte har samma respekterande syn på kvinnan som vi nordbor har, eller bör ha.

När det gäller könsrollerna så har naturen gett oss olika uppgifter, tex. när det gäller fortplantningen som är ett bra exempel på hur vi kompletterar varandra. Kvinnan har fått grundansvaret redan från början då det är hon som bär på barnet i nio månader, hon föder barnet och hon bör även vara den som tar det största ansvaret i barnets första levnadsperiod. När kvinnan gör detta så ser mannen till att beskydda och försörja sin familj eftersom att han är man och förhoppningsvis tar det manliga ansvaret på allvar.

Vidare så är det fördelaktigt om det sedan fortsätter på detta sätt. Alltså att kvinnan har ett större ansvar när det gäller barn, hem etc. och mannen har ett större ansvar vad gäller beskydd och försörjning etc.

Jag vill dock poängtera att jag inte menar att det måste vara på detta sätt, utan snarare att det är mer fördelaktigt med tanke på könsrollerna. Jag skulle se det som positivt och nödvändigt om samhället strävade efter en riktning där män är män och kvinnor är kvinnor. Sedan bör hela familjeansvaret bygga på ett samarbete mellan mannen och kvinnan efter bästa förmåga. Jag är inte av den åsikten att kvinnan skall ta allt ansvar i hemmet, självklart inte och jag vill inte ha en strikt mall som alla skall följa.

Det jag vänder mig emot i dagens samhälle är att staten, vissa ideologier och proffstyckare medvetet vill luckra upp dessa roller som har skapats av naturen. Könsrollernas motståndare hävdar bland annat att skillnaderna beror på sociala konstruktioner, alltså att omgivningen är helt avgörande för vilken roll vi träder in i. De förnekar att det finns naturliga skillnader mellan könen och därför håller man nu på att experimentera med genuspedagogik. Med genuspedagogiken vill man vända naturen upp och ned genom att uppmuntra flickor att göra typiska pojksaker och tvärtom. Av hela denna hysteri av förnekelse anser jag att samhället blir förvirrat och instabilt. Jag kan även tänka mig att det leder till osäkerhet och depressioner samt att detta är en starkt bidragande orsak till att så pass många separerar i dag.

För att kvinnorna skulle kunna ta steget ut på arbetsmarknaden så krävdes att någon annan tog hand om barnen. Då blev det helt plötsligt staten som skulle uppfostra våra barn och just nu bedrivs genuspedagogiken för fullt på skolorna och regeringen avsatte pengar så att alla kommuner skulle kunna utbilda minst en genuspedagog. Min åsikt är att barnen bör uppfostras av sina föräldrar i största möjliga mån, inte av en stat som i dag i mångt och mycket indoktrinerar våra barn med förvridna värderingar.
För mig som nationalist är familjen grunden i samhället och enligt mig så sköts familjen bäst av en riktig man och en riktig kvinna, som kompletterar varandra på ett respekterande och kärleksfullt sätt.

Hur som helst så är jag av den uppfattningen att män och kvinnor bör respektera sina könsroller och jag motsätter mig starkt att staten i dag använder subventioner, kvoteringar och tvång för att medvetet slå sönder könsrollerna. Vi kan även se samma scenario när det gäller andra saker. Tex. så ställer man kön mot kön, folk mot folk, klass mot klass osv. Detta är galenskap då vi istället bör sträva efter en folkgemenskap som omfattar hela folket, inte splittra det.

38 kommentarer:

Anonym sa...

Nu ger sig rasbiologen Gårdebrink ut på djupt vatten.Kvinnor bör ta hand om barnen, städa och laga mat tillsammans med mannen som ska skydda och försörja dem. Förskolor och skolor bör inte utvecklas för att försäkra att flickor och pojkar får samma möjligeter utan forntida könsroller bör snarare befästas.
Dina åsikter har så många löjliga åsikter att det hela blir pinsamt när en 23-årig "viking" inte längre är nöjd med att berätta för oss om skillnader mellan människor utan även mellan könen. Tack Dr. Gårdebrink!

Anonym sa...

Hej Rasmus!

Tack för ditt utförliga svar. Ditt svar är för mig en bekräftelse på det jag misstänkte och därför jag höll inne med mitt 100%iga bifall till ditt tidigare inlägg.

De könsroller du beskriver är idag enligt mig väldigt omoderna och inte anpassningsbara till det samhälle vi lever i, vi reser 20 år fram i tiden, ND sitter med egen majoritet i riksdagen, mångkulturen är ett minne blott. Vi lever nu i din utopi, vi är ett homogent folk som förstår varandra kulturellt och drar åt samma håll. Kan man verkligen anpassa de könsroller du beskriver ens i detta samhälle, om kvinnorna skulle gå hemma med barn istället för att lämna dem till förskolan, vilka skulle ersätta dem i de yrken där de vart aktiva? De invandrare/flyktingar som flyttat hem till sina egna länder kommer också att lämna stora hål i arbetsmarknaden, vem/vilka ska ersätta dem om de försvinner?

I grunden tror jag att du har rätt, barn mår bättre av att få så mycket tid som möjligt med sina föräldrar, men en pappa kan göra ett lika bra jobb som en mamma, inte ersätta dock! Vi behöver yrkesverksamma kvinnor, inte hemmafruar. Jag kan till viss hålla med dig i sakfrågan, men någonstans måste man också vara realistisk, är detta möjligt?
Du nämner försvar som mannens uppgift, betyder det även att du tycker det är olämpligt med kvinnliga poliser tex? Polisers uppgifter består ju till stor del att försvara befolkningen mot inre hot, detta torde då vara ett yrkesgrupp som enbart ska bestå av män?

Jag håller med dig i väldigt mycket Rasmus och tycker att ni i ND för en mycket sund debatt som behövs idag, jag kanske inte skulle dra linjen lika hårt som er, men ni vågar debattera om frågor andra partier mörkar. Ingen vågar ta i "mångkulturfrågan" ens med tång, alla är rädda för att bli politiskt svartlistade, men debatten måste upp! Vi har ett problem idag, problem måste lösas, problem växer om man inte låtsas om dem!

Anonym sa...

Jag, som man, kräver min rätt att föda barn, fast jag inte kan det. Min kropp är inte byggd för det, men, det skiter jag i. Jag kräver min rätt till det.
Verkar det vettigt?

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym 1

Jag har inget emot att folk kommenterar anonymt, även om jag skulle föredra att folk skrev vilka de var.

När någon dock kommenterar på det omogna sätt som du har gjort, dessutom anonymt, så tänker jag inte ens bemöda mig med att bemöta det du skriver. Gör om och gör rätt.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym 2

Tack för din intressanta kommentar!

Jag misstänker att du möjligen har missuppfattat mig lite, eller så är det jag som har varit otydlig. Jag menar självklart inte att kvinnans plats är i hemmet, utan kvinnan kan tillföra samhället väldigt mycket. Vi kan dock inte ändra på naturlagarna som har givit kvinnan vissa uppgifter som att tex. föda barn. Jag är dock av den åsikten att kvinnan är eller bör vara den som är bäst lämpad att ta hand om barnet under den första perioden.

Vidare så anser jag att det är fördelaktigt om barnen uppfostras av föräldrarna i hemmet de första åren. Jag tycker samtidigt att föräldrarna skall ges olika alternativ till barnomsorg, tex. föräldrakorporativ, dagmamma, förskola och inte minst vårdnadsbidrag. Min utgångspunkt är att staten bör underlätta för föräldrarna att uppfostra barnen i hemmet de första åren samt se till att det inte blir ekonomiskt betungande att skaffa barn.

Jag vill inte ha ett samhälle där kvinnans roll endast är som hemmafru. Jag vill att kvinnorna skall vara lika delaktiga i samhällsuppbyggnaden på lika villkor som männen, då de har en viktig funktion att fylla. Som jag skrev så bör hela familjeansvaret bygga på ett samarbete mellan mannen och kvinnan efter bästa förmåga, detta betyder naturligtvis inte att mannen skall stå utan ansvar. Mannen har ett lika stort ansvar för familjen som kvinnan har.

Jag tvivlar inte på att kvinnor kan göra en bra insats som poliser, då polisyrket innefattar så mycket mer än att bara brottas med bovar. Dock så är jag av den uppfattningen att principen ”rätt man på rätt plats” skall råda. Jag tror inte att det är en bra lösning att kvotera, bara för sakens skull.

Min grundinställning till dagens moderna syn på familjen är att den nedvärderas och många gånger ses som ett hinder när det gäller möjligheten till personlig karriär och egenintressen. Jag tycker att detta är synd, speciellt i en tid då samhället har många omoraliska inslag och att svenskarna i Sverige minskar för varje år. Som det ser ut i dag så är vi långt ifrån att återreproducera oss själva.

Det är glädjande att du uppskattar vårt arbete och vi räds inte att ta debatten. Som du skriver så har vi ett stort och växande problem i samhället, ett problem som måste diskuteras och lyftas fram för att kunna lösas.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym 3

Nej, det verkar självklart inte vettigt. Naturen har som sagt givit kvinnan i uppgift att föda barn, inte mannen.

Anonym sa...

Från Anonym 1:

Ursäkta min omogenhet, jag är antagligen inte en lika stor och vis pojke som du. Men är ju heller inte politiker eller utbildare av det renrasiga folket eller vad nu din titel är?
Har bara några frågor gällande män och kvinnor som säkert du kan förklara med all din visdom och livserfarenhet.
Du berättar för oss att könen har olika mentaliteter och beteende, kan du berätta mer om hur det? Det gör mig så nyfiken. Vilka mansegenskaper bär du på som du inte gärna vill att flickor ska försöka sig på?
Sen undrar jag över kvinnans aktade roll i nordiska samhället som du pratar om i ett historiskt perspektiv, vad är den rollen? Är det att vi borde gå tillbaka till att kvinnan inte har rösträtt osv och hur ska kvinnan kunna lyckas i arbetslivet om dom under sin fertilitetsperiod ska hinna föda och vara hemma med tre-fyra barn? Omogen som jag är förstod jag inte heller hur man nu på 2000-talet som man ska ty sig till sin mansroll när man ska få barn, ska man sitta ute i trapphuset och vara eldvakt och spana efter varg? Eller är det utlänningar som man skyddar sig emot på 2000-talet? Du berättar vidare att du inte vill att vi vanliga människor inte bör följa någon slags mall från dig, men det verkar ändå som du har en ganska klar manual klar för dig som man borde kunde skicka med från BB beroende på om man föds med snopp eller snippa?
Roller skapade av naturen, hur skapade "naturen" dessa roller och är det "naturen" som nu förändrar dem? Aldrig hört någon som förnekar att det finns genitiska skillnader innan du upplyste mig om det, däremot att många menar att den sociala konstruktion som man växer upp i påverkar båda könen åt ett visst håll. Men det kanske inte stämmer? Jag är rädd att din mall skulle bidra till mer osäkerhet och depression för dem som inte lever upp till dem tyvärr.
Hoppas du kan ha överseende med min okunskap och alla frågetecken din visdom har gett mig?!

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (Anonym 1)

Till att börja med så vill jag påpeka att det finns skillnader mellan könen redan från början, något som vi verkar vara överens om. Allt handlar inte om sociala konstruktioner, även om miljöaspekten kan leda mot vissa riktningar, men vi bör självklart inte förvirra barnen genom att förmå dem att göra tvärtemot som ett slags experiment. Jag anser att vi nästan uteslutande föds antingen som män eller som kvinnor och att vi sedan kan utveckla olika sidor beroende på uppfostran och andra omständigheter, detta är inget konstigt.

Mycket av skillnaderna beror självklart på hormonerna. Det finns många typiskt manliga egenskaper som jag personligen inte skulle vilja se hos det motsatta könet, tex. skäggväxt, hår på bröstet, allt för synliga muskler, penis, mörk röst etc. Det verkar som att du ser ned på både mannen och kvinnan samt på deras olika, av naturen skapade, olikheter och egenskaper. Skulle det vara på det sättet så är det beklagligt.

Vad gäller kvinnans historiska roll som jag nämner så kan vi tex. titta på hur det fornnordiska samhället såg ut, innan kristnandet. Det finns inget som tyder på att kvinna skulle ha blivit nedvärderad i familjen, något som förekom hos andra folkslag. Mannen respekterade kvinnan och lyssnade oftast på hennes råd samtidigt som det var hon som bestämde i hemmet och fungerade som familjens kärna. Det fanns helt enkelt manliga och kvinnliga områden och inget av dem undervärderades, utan de kompletterade varandra på ett nödvändigt sätt för att kunna överleva. Dessutom fanns det mycket hårda lagar som straffade männen om de uppförde sig illa mot kvinnorna.

Vad gäller mannens beskyddsfaktor så ser jag den som mycket aktuell fortfarande i en tid av kvinnoförnedring, våldtäkter och annat utförda av nidingar. Jag tycker alltså att männen bör ta beskyddanderollen på större allvar än vad som görs i dag.

Vad gäller naturens roll i förändrandet av de olika könen så tror jag inte att det kommer bli aktuellt med några större förändringar. Önskar du att vi alla skall födas med samma kön och egenskaper eller att mannen av naturen skall förändras så att han kan föda barn så får du nog be ohämmat till både natur- och evolutionsgudarna. Eller så kan du sätta allt hopp till epigenetiken och leva efter din naturfientliga irrlära och hoppas på att dina avkommor skall påverkas av det, tyvärr så tror jag att dina chanser är väldigt små.

Anonym sa...

Från Anonym 1:

Jag känner att du undviker mina frågor lite grann i sann politikeranda? Jag förstår att du med dina åsikter och värderingar inte kan säga allt du känner men hade hoppats på mer av de renrasigas språkrör. Men jag får försöka fråga vidare i min jakt på din visdom.
Miljöaspekten "kan" påverka? Men inte alltid?
Förmå dem att göra tvärtemot vadå?
Är det verkligen en egenskap att ha hår på kroppen osv? Är det din främsta egenskap som pojke? Jag undrade ursprungligen om skillnader i mentalitet och beteende?
Vad gäller de historiska aspekterna och hur pass jämlika könen var låter jag vara osagt i brist på kunskap. Men att männen ibland lyssnade på kvinnorna och att kvinnorna fick ta ansvar för hemmet låter ju inte chockerande. Vet inte om du har forskning att hänvisa till eller om din kunskap är hämtad ur filmen om Ronja, Mattis och Lovis.
Undrar forfarande hur kvinnan ska kunna lyckas i arbetslivet om dom under sin fertilitetsperiod samtidigt ska föda och uppfostra familjens barn?
Funderade även på om du hade några tips på hur man skyddar sin kvinna mot nidingar? Förutom det självklara förstås att skicka tillbaka alla som inte är från Sverige sen, ska vi dra 500-talet som gräns eller ska vi anpassa det efter din stamtavla?
Min sista fråga gäller det du kallar naturen. Är det det genetiska du menar då? Spädbarnet som kommer ut i världen genom sin mammas vagina eller mage? Menar du att man redan vid en titt mellan spädbarnets ben kan avgöra hur dennes liv ska/bör bli? Vilka färger, leksaker, lekar, fritidsintressen, yrkesval, roll i familjen osv som är passande för detta oskrivna blad ska begränsas till vilket kön man har?
Det känns konstigt att gå emot en pojke med din position, erfarenhet och visdom. Men om du inte lyckas föra mer ljus över dessa frågor är jag nog tvungen att inse att jag inte håller med mitt egna rasspråkrör i dessa frågor heller. Men ser fram emot att upplysas ytterligare.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (Anonym 1)

Eller så är det frågeställaren som har svårigheter med att ställa frågorna på ett ordnat sätt.

Som sagt så är jag av den uppfattningen att det finns skillnader redan från början och att miljöaspekten tillkommer som ett naturligt komplement i en människas utveckling.

Vad gäller ”tvärtemot” så syftar jag på genuspedagogiken som jag anser vara i mångt och mycket skadlig för barnen. De får helt enkelt inte träda in i olika roller, utan skall uppmanas att vara könsneutrala. Genuspedagogerna går alltså emot naturen och evolutionens utveckling, bara för att de inte kan acceptera att flickor och pojkar är olika.

Ja, jag skulle se det som egenskaper. För att ta beteenden så beror skillnaderna mycket på hjärnans aktivitet som påverkar könen olika vad gäller tex. sexdriften, att tänka, att se på saker ur olika perspektiv, det sociala samspelet etc. Detta är som sagt inte konsekvent, men ändå saker som ofta utmärker beteendeskillnader mellan könen.

När det gäller kvinnans roll i fornnorden så finns det lite litteratur att tillgå, dock inte översvämmande. En bok är tex. Kvinnan i nordens forntid, skriven av arkeologen Hanna Rydh. Sedan återkommer det skildringar av kvinnans roll även i andra böcker, dock inte så ingående. Det finns även många olika sagor, inte minst de isländska sagorna.

Vad gäller karriär etc. så bör familjen vara högre eftertraktad än en eventuell karriär. Om inte kvinnorna föder barn så kommer vi att förlora vår existens.

Jag tycker rent generellt att svenska män är dåliga på att skydda sina kvinnor, familjen, folket och fäderneslandet. Den bästa åtgärden vore att avveckla mångkulturen, försöka förändra samhällsmoralen och förändra synen på kvinnan. Personligen så tycker jag att dagens kvinna inte är vidare respekterad, speciellt inte av olika invandrargrupper.

Vissa individer har lyckats assimilera sig i det svenska folket och i den svenska kulturen på ett bra sätt. Jag skulle gärna se att de som inte kan detta återvänder till sina hemländer.

Vad gäller naturen osv. så har jag påpekat att vi från början har hormonella och genetiska skillnader, skillnader som bör accepteras. Sedan påverkas individen i olika riktningar under levnadstiden.

Anonym sa...

Från Anonym 1

Tack, dina åsikter som framkommit här säger väldigt mycket om dig som person och tro mig det är inte smickrande.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (Anonym 1)

Det gläder mig att höra att du anser mina åsikter vara osmickrande. Med tanke på vad du har framfört här så stärker det bara min övertygelse om att jag har rätt.

Elin Astrid sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Två män kan inte skaffa barn då det enligt naturen är omöjligt.

Vad gäller skäggväxt, allt för synliga muskler, penis, mörk röst etc. så var det egenskaper som jag inte skulle vilja se hos det motsatta könet. Sedan är jag fortfarande av den uppfattningen att det är fördelaktigt om kvinnan är hemma med barnet den första tiden då mannen tex. inte kan amma på ett naturligt sätt. Då jag anser att mannen och kvinnan skall komplettera varandra så blir alltså mannens roll att försörja familjen under denna tid. När amningen sedan upphör så kan självklart mannen vara hemma och ta hand om barnet.

Anonym sa...

Jag är helt på din linje Rasmus. För det första så har ju vetenskapen med all önskvärd tydlighet bevisat att amningen är i det närmaste fundamental vad beträffar att skapa individer vilka är såväl fysiskt som mentalt välrustade för framtiden. Dessa sägs kunna hantera såväl konflikter som diverse sjukdomar på ett bättre sätt. Men om nu feministerna säger att kvinnor förlorar 1-2 år på detta kom ihåg att kvinnor lever igenomsnitt 3-5 längre än män. Ni kan väl bjussa lite?

/Realisten

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (Realisten)

Jag instämmer med det du skriver angående amningen. Vetenskapen har dessutom bevisat att amningen skall vara bra även för mamman.

Diskussionen som har uppkommit angående att kvinnan förlorar tid på grund av familjebildning känns som en ickediskussion. Nu är det på det viset att kvinnan har av naturen givits uppgiften att föda barn. Att föda barn är alltså en naturlig del av en kvinnas liv. Om kvinnorna skall sluta föda barn bara för att några insnöade feminister påstår att kvinnan hindras karriärmöjligheter och dylikt så kommer vi att förlora vår existens, och detta är inte önskvärt.

Jag tycker att feministerna förolämpar kvinnorna på ett fruktansvärt sätt då de ifrågasätter hennes roll som moder. Kvinnan skall respekteras för det hon är, inte degraderas.

Elin Astrid sa...

Oj, du kanske inte visste att homosexuella får adoptera barn idag? Dessutom finns det ju något som heter surogatmammor som kan hjälpa homosexuella män att skaffa barn.
Dessutom, om ett heterosexuellt par skaffar barn och mamman dör, är det då kört för barnet eftersom den bara har pappan?

Angående amningen är det idag många som väljer att inte amma, dessutom finns det många som hele enkelt inte kan. Som alternativ till amning kan kvinnan pumpa upp mjölk eller så kan barnet dricka mjölkersättning och på så sätt kan båda föräldrarna vara delaktiga i matningen och på så vis får både mamma och pappa samma närhet till barnet.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Jo, jag är fullt medveten om att homosexuella har rätten att adoptera. Jag är dock emot att homosexuella skall få adoptera barn då ett barn skapas av en man och en kvinna. Därav bör barnet också ha rättigheten att få växa upp i en naturlig familj med en pappa och en mamma.

Att en av parterna i ett heterosexuellt par avlider kan hända, men döden är naturlig och kan därför inträffa. Två män kan inte skaffa barn, det är onaturligt och kan därför aldrig inträffa.

Angående amningen så bör mammorna föredra detta framför andra sätt, då som sagt, vetenskapen visar på att detta är bra för både barnet och mamman. Tex. så förebygger amning sjukdomar som olika infektioner hos barnet. Hur du än vänder och vrider på det så är naturlig amning det bästa alternativet. De som av olika anledningar inte kan amma, kan helt enkelt inte det och får då hitta på andra sätt.

Tråkigt att din feministiska irrlära är viktigare än sunda familjer och barns välbefinnande.

Anonym sa...

Milda Matilda!
Jag tror att Elin Astrid(om hon nu finns i verkligheten, hon verkar bara vara "för mycket") och andra feminister kommer att minnas dessa sötebrödsdagar när muslimerna blir i majoritet i Sverige.

Då kommer det att stå klart att den jämställdhet vi har idag inte alls är given från ovan, utan starkt beroende av att män ser kvinnan som sin jämlike. Något som nordiska män i stor utsträckning verkar göra.

Då kommer det att stå klart hur skört vårt samhälle egentligen är.

Då kommer det också att vara för sent.

//

Många idag verkar tro att samhället(i synnerhet det svenska) är förutbestämt att ständigt utvecklas uppåt och mot ständigt fler rättigheter. Och att hela mänsklighetens historia varit ett ständigt klättrande uppåt.

Men då kan man inte sin historia.
Mörkare perioder har avlöst ljusare perioder och de vidrigaste brotten mot mänskligheten har skett när utopier ska förverkligast.
För inte alls så länge sedan.

Mvh. Johan

Elin Astrid sa...

Rasmus:
Ett barn har rätten att vara älskad och önskad, att bli bemött med respekt och få lära sig att alla människor är lika mycket värda, oavsett vem man bli kär i. Det finns inga som helst siffror på att barn i HBT-famijer skulle må sämre, snarare tvärtom enligt forskning i USA.
Att vara heterosexuell innebär inte att man per automatik är en bra förälder på samma sätt som att en bög per automatik är en dålig pappa.
Hellre två bra mammor än två kassa heteroföräldrar.

Barn idag mår alldeles utmärkt även utan att amma och olika barnmorskor har olika syn på saken. Vissa säger att amning är dödsviktigt, andra säger att barnen klarar sig galant utan. Huvudsaken är att föräldrar och barn gör så som passar dem bäst.

Anonym:
Haha, jag föräkrar dig att jag är på riktigt!
Det är så konstigt att vissa människor förknippar Islam med kvinnoförtryck då jag aldrig har blivit kränkt, antastad eller utsatt av en muslimsk man (och då känner jag en hel del).
Däremot har "svenska", kristna män bettett sig som riktiga praktarslen. Problemet sitter inte i ursprung, problemet sitter i manligheten.

Anonym sa...

Jag är helt övertygad om att Rasmus Gårdebrink har helt rätt även fast jag är homosexuell. Hur kan jag då sympatisera Rasmus? Han är väl homofob? Nej, han och ND riktar inte in sig mot enskilda individer oavsett preferenser utan på strukturer och normer. Som homo tycker jag gaylobbyn och feministerna gör oss en riktig björntjänst. Genom att portättera oss på de mest tokiga sätt så förvärras ju bilden av oss. Många är helt normala bortsett från sexualiteten. Många gör inte heller anspråk på att adoptera, insiminera och paradera etc. Men vi syns inte pga gaylobbyn och Mona Sahlin. Vi måste få leva och vara som vi är precis som synskadade, dementa, aspergare eller rullstolsburna osv. Det gäller att acceptera den man är oavsett. I övrigt så drabbas jag som svensk av precis samma problem som Rasmus: förlorar jobbet, kränks av invandrare pga att jag är svensk (inte pga sexualiteten) och blir berövad min historia av staten etc.

Det blir ND 2010 för min del!

Mvh Markus Gestrup

Elin Astrid sa...

Markus Gestrup:
"Genom att portättera oss på de mest tokiga sätt så förvärras ju bilden av oss."
Kan du förklara? På vilket sätt portsätteras HBT-folk tokigt?
Jag är själv bisexuell och har haft förhållanden med både män och kvinnor och jag har aldrig känt att någon annan rörelse än den extrema högern gjort mig till något annat än den jag är.
Om jag väljer att leva mitt liv med en kvinna vill jag också ha möjlighet att skaffa barn med henne och inte avstå för att en grupp "demokrater" tycker att flator inte är lämpade som föräldrar.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Självklart så har alla barn rätten att vara älskade och önskade, men detta förändrar inte det faktum att två män inte kan skaffa barn eller att de skall ha den självklara rätten att adoptera. Trots att homosexuella fick rätten att adoptera redan år 2003 så fanns det, vad jag vet fram till slutet av år 2008, inga par som adopterat på grund av att inga länder ville lämna bort barnen till homosexuella.

Vetenskapen visar fortfarande att naturlig amning är det bästa alternativet, så vad någon enstaka barnmorska säger är alltså inte vidare relevant i sammanhanget.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (Markus Gestrup)

Tack för din kommentar!

Precis som du skriver så är jag inte homofob, utan det jag vänder mig emot är normupplösningen och omstruktureringen av den naturliga familjen som vissa grupper i samhället vill få till. Jag anser helt enkelt att en familj skall bestå av en man och en kvinna då detta är det naturliga, inte av två män eller två kvinnor.

Det samma gäller med icke-svenskar. Jag har inget emot dem bara för att de inte är svenskar, utan det är det mångkulturella samhället och den politiska idiotin som jag är emot.

Jag har inget emot homosexuella bara för att de är homosexuella. Däremot är jag emot deras rätt att få adoptera då jag anser att detta är fel. Sedan måste jag hålla med dig om att även jag ser det som att gaylobbyn och feministerna förstör för de homosexuella som inte vill ha en normupplösning och gå i gaypride etc.

Till sist vill jag säga att det är glädjande att du har för avsikt att röst på ND, det gör du rätt i.

Anonym sa...

Elin Astrid:
"Det är så konstigt att vissa människor förknippar Islam med kvinnoförtryck då jag aldrig har blivit kränkt, antastad eller utsatt av en muslimsk man (och då känner jag en hel del)."

Är det verkligen så konstigt att man förknippar Islam med kvinnoförtryck, med tanke på situationen för kvinnor i muslimska länder?

Kvinnan är inte mannens jämlike i dessa länder och i vissa fall är det t.o.m. så att kvinnan "tillhör" sin man, eller någon manlig släkting.

Men visst, så länge du personligen inte har blivit drabbad så kan du ju fortsätta att blunda.

Johan.

Elin Astrid sa...

Rasmus:
De heterosexuella par som inte kan få barn, ska de inte heller få adoptera? Eftersom det går emot naturen?
Det finns så jävla många barn i världen som svälter och som inte har föräldrar, är det inte då bättre att de barnen får bo hos ett snällt homopar än att dö?

Johan: Japp, det finns många länder där kvinnan inte är mannens jämlike och Sverige har också en bra bit kvar till jämställdhet. Men vissa av er förnekar människors förmåga till anpassning.
Och tro mig. Jag blundar inte. Jag har jobbat med tjejjourer, kvinnojourer, politik och jämställdhet så länge jag vetat vad det innebär. Jag har hjälpt och stöttat väldigt många tjejer som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Dessutom har jag själv blivit utsatt för övergrepp. Så kom inte och påstå att jag "blundar".

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Jag ser inte lika stora problem med att ett heterosexuellt par får rätten att adoptera, om de inte kan få barn på egen hand, i jämförelse med ett homosexuellt par. Det heterosexuella paret är fortfarande mer naturligt för barnet än vad ett homosexuellt par skulle vara.

Tror du att du kan få bort problemet med svältande och föräldralösa barn genom att låta homosexuella par få adoptera? Jag skulle dessutom vilja se att svenskar enbart fick adoptera barn inom Europa.

Elin Astrid sa...

Saken är ju den att homosexuella eller bisexuella som lever i samkönade relationer KAN skaffa barn naturligt. Det finns många exempel på det i kändisvärlden, till exempel har Lotta Brommé och hennes partner delad vårdnad om ett barn med Henrik Ohlsson och hans partner. Lotta och Henrik är biologiska föräldrar men barnet har två mammor och två pappor. Fantastiskt att ha FYRA föräldrar som (antar jag) är toppen istället för två kassa.
Det att det skulle vara onaturligt för ett barn att ha homosexuella föräldrar är ju bara dretsnack eftersom barn föds fördomsfria. Barnets hemmiljö är naturlig för just det barnet.

Haha, inte sa jag väl att vi kan råda bot på svältande barn genom homoadoption? Jag menar bara att min syn på saken är att alla födda barn förtjänar någon som älskar och sörjer för dem.
Varför denna begränsning? Varför skulle det vara mer okej att adoptera från Turkiet än från Kina?

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Ja, men då är det ju frågan om man sätter barnets eller sitt eget intresse främst. Att få barn är ingen rättighet. Tycker det låter väldigt märkligt att två bisexuella skaffar barn med utgångspunkten att inte leva tillsammans. Barnet blir ett skilsmässobarn direkt, även att någon skilsmässa inte har ägt rum. Det hela är bisarrt.

Det är fortfarande både onaturligt och omöjligt för homosexuella att skaffa barn, vad är det du inte förstår?

På grund av flera olika anledningar så räknar jag inte in Turkiet i Europa. Anledningen till att jag vill begränsa adoptionerna till enbart Europa, eller gärna norra Europa, är på grund av att flera undersökningar visar på att barn som är adopterade från andra kontinenter tex. Afrika och Sydamerika mår psykiskt dåligt i en större utsträckning. Det är dessutom mycket vanligare att adopterade begår självmord. Mycket av detta beror självklart på att de adopterade förlorar sin etniska identitet och känner att de inte hör hemma i Sverige. Många letar gärna upp sina rötter när de har vuxit upp.

Jag har själv blivit kontaktad av flera adopterade som menar på att adoption från andra kontinenter är fel. Flera av dessa sympatiserar även med Nationaldemokraterna.

Elin Astrid sa...

Vad det är jag inte förstår?
Snälla du. Ingen människa har rätt till barn men födda barn har rätt till kärlek och omvårdnad.
Att säga att mitt exempel är jobbigt för barnet då detta blir ett skillsmässobarn är ju fel eftersom en separation inte äger rum. Barnet har två familjer, vad är felet i det?
Allt i livet är inte biologi och "naturligt", ibland måste man se till sitt förnuft och sina känslor istället för biologiska faktorer.

Räknar inte in Turkiet i Europa? Jag visste inte att gemene man kunde välja in eller ut länder som denne behagar i Europa. Men om jag tar Italien som exempel då, känns det bättre för dig?

Min syn på saken är att barn kan må dåligt oavsett om de är födda i Sverige eller i andra länder och blivit adopterade, det hela handlar om hur man bemöter barnen. Om man som vuxen har en öppen dialog med sitt barn, förklarar och berättar och stöttar så blir det oftast bra. Att adopterade barn skulle må sämre (vilket jag förresten gärna skulle vilja veta vart du fått ifrån) handlar antagligen isåfall om att bernen utsätts för rasism och kränkningar av fördomsfulla människor och att de inte får hjälp att hantera detta. Att alla vill veta sitt ursprung tror jag inte heller på men det är ju isåfall inte konstigt och jag förstår inte varför det skulle leda till psykisk ohälsa om föräldrarna haft en öppen dialog med barnet om adoptionen.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Ja, du verkar uppenbarligen ha svårt att förstå vad jag skriver. Jag upplever att jag måste repetera olika saker, men ändå så förstår du inte. Det är väl egentligen inte så konstigt då din värld är upp och nedvänd.

Okej, vi glömmer allt som har med biologi att göra och ser bara till förnuftet. Förnuftet säger dock samma sak som biologin, nämligen att två män inte kan få barn.

Med tanke på att enbart 3 % av Turkiets yta ligger i Europa plus att Turkiet skiljer sig relativt mycket från många andra europeiska länder så räknar jag inte in Turkiet i Europa. Ja, Italien skulle vara bättre än tex. Etiopien eller Colombia, men jag skulle som sagt föredra norra Europa.

Ja, att vi inte har tänkt på det tidigare. Självklart så mår adopterade dåligt på grund av de onda och rasistiska svenskarna. Nej, självklart så är det inte så. Beträffande fakta på att adopterade mår sämre och tar livet av sig i större utsträckning så kan du bland annat titta hos Socialstyrelsen.

Du skriver att du har jobbat med kvinnojourer, politik etc. och du tror på fullaste allvar att du har något att komma med i denna diskussion. Det hela är absurt och det mesta som du har skrivit i dina kommentarer i detta inlägg är rent trams. För ditt eget bästa så vill jag uppmana dig att läsa på och komma ned på jorden.

Anonym sa...

Kom ner på jorden hela gänget!

Varför adoptera barn från utlandet (oavsett var ifrån) överhuvudtaget?

/Vimmerby rules

Elin Astrid sa...

Rasmus, Rasmus...
Då du avskriver mig som mindre vetande tänker jag nu säga Hej och lämna dig med dina konservativa åsikter.
Det som är trams för dig och dina compadres är verklighet för så många fler.
Min värld är upp och nedvänd? Haha, ja om man väljer att se på feminism och socialism på det sättet så varsågod.
Min erfarenhet sträcker sig ganska mycket längre än att du kan avfärda det som absurditeter.
Allt gott!

Frej sa...

Rasmus har rätt i det mesta, men eftersom han tillhör ett parti som är bojkottat räknas hans åsikter som felaktiga. Muslimerna äger kvinnorna, kräver att de ska gå i burka eller vara huvudtäckta. Det är muslimerna som är faran för Sverige och de kommer att ta över med sin höga nativitet. Invandrare trakasserar vita kvinnor. Kunde man få utomeuropeerna ur landet vore det en lycka för Sverige. Men det vill inget av de etablerade partierna där ledarna bor i skyddade områden långt från problemområdena.
Sexuellt avvikande personer är oförargliga och som regel problemfria.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Elin Astrid

Hur som helst så var det kul att diskutera med dig, även om du inte hade så mycket att komma med. Du får givetvis tycka på ditt sätt och jag tycker på mitt sätt.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Frej

Tack för ditt medhåll!

Jag håller dock inte riktigt med dig om att muslimerna är den stora faran. Den stora faran är svenskarna själva och de politiker som styr detta land. Muslimerna, som är en stor oassimilerbar grupp, har givetvis blivit en fara på grund av att vi svenskar har varit för mesiga, men den största faran är inte muslimerna.

Anonym sa...

Intressant inlägg. Jag håller med om att föräldrar bör ta större ansvar men jag kan personligen säga att för många barn har skolan varit en räddning. Alla har inte ett kärleksfullt hem att gå till och det verkar inte som att du är medveten om det. Jag menar inte att det handlar om några få utan mörkertalet är enormt, jag tillhör en av dom och kan säga att skolan (staten) har räddat mig till en viss del men utan det hade jag nog inte varit här idag.

Jag får väl gratulera dig att du har haft turen att växa upp i ett kärleksfullt hem och du värderar det högt men det är långt ifall alla som har det så och då talar jag inte om stränga föräldrar eller stökiga barn/ungdomar utan om grov barnmisshandel. Mycket har att göra med just könsrollerna.
Du förstår här i Sverige är vi längre fram i tiden så det har väldigt lite med kultur och ras och mycket med kunskap och utbildning. Jag vet att du är emot invandrare i Sverige och visst jag är medveten om att vi har problem med invandringen överlag men jag önskar att du visste hur många invandrarbarn som har räddats och kommer räddas framöver tack vare skolan men som också är så utsatt i hemmet.

Vad ska vi göra med dessa invandrarföräldrar då? Dom kan man inte förändra, många har barn för att det förväntas av naturen.
Många är analfabeter/lågutbildade individer som ser våld och kränkningar som en del av barnuppfostran. Majoriteten av giftermålen har just med familjekonceptet att göra.


Jag förstår och till viss del gillar din drömvärld och har väl någon gång varit även min men jag hade hellre uppfostrats av två kärleksfulla pappor/mammor än det som jag fått nöja mig med.

Jag antar att du är på sätt och viss emot "muslimer" (många ser sig som muslimer men lever oftast inte enligt Islam utan gör oftast tvärtom) och deras kvinnosyn osv.
Vad jag tycker är intressant är att ditt inlägg om könsrollerna påminner mig just om "muslimers" värderingar och åsikter kring ämnet. Du kanske inte ser kopplingen där. Du håller med största sannolikhet inte med men jag förstår det också. Dina "värderingar och åsikter" är långt mycket mer finslipade och väl analyserade medan "muslimerna" tycker ock tänker på det sättet av vana och majoriteten har inte ens grubblat över det på något djupare plan.

Jag vet inte om du förstår vad jag menar men fråga gärna. Eftersom jag har skrivit en hel roman så avslutar inlägget.

H.

Rasmus Gårdebrink sa...

Till Anonym (H)

För att underlätta en fortsatt diskussion så får du gärna skicka ett mail istället.