På plats vid nytt krismöte i Mariannelund

Under tisdagseftermiddagen så var det dags för ett nytt krismöte om asylproblematiken i Mariannelund. Med risk för att information skulle sprida sig till vanligt folk så hade de ansvariga beslutat att mötet skulle hållas helt stängt. Därför så användes polis för att porta både nationalister och journalister.

Jag anländer till centrala Mariannelund cirka 20 minuter innan mötet skall påbörjas, ett möte som bland annat skall diskutera hur etniska och kulturella motsättningar skall förebyggas och hur tillvaron för de asylsökande skall kunna underlättas. Jag möter upp mina vänner för att samtala kring upplägget. Relativt omgående så får vi sällskap av två journalister som känner igen vissa ansikten. Den ena undrar om han får göra en intervju med mig kring ämnet medan den andra passar på att fotografera oss. Klockan börjar närma sig utsatt tid och tillsammans med journalisterna så beger vi oss in i Centrumhuset, och vidare in i möteslokalen vid namn Emilsalen.

Jag förklarar min syn på att vi inte fick vara kvar på mötet.

Mötet hölls i Centrumhuset i centrala Mariannelund.

Några av nationalisterna på plats.

Väl inne i möteslokalen så finns redan ett 40-tal individer som representerar allt ifrån kommun och polis till Migrationsverket och de asylsökande. Vi sätter oss ned på några stolar och tar av oss våra ytterkläder. Samtidigt så börjar en av journalisterna att fotografera, något som resulterar i att vi börjar göra det samma. Direkt så blir vi ifrågasatta om vilka vi är, varpå vi berättar vad vi heter och att vi besöker mötet i journalistiskt syfte. Några i lokalen blir märkbart irriterade av någon anledning. Jag påtalar då att det är ytterst märkligt att vissa får besöka mötet och andra inte, samtidigt som jag pekar på bristande demokrati. En kvinna, som uppenbarligen känner igen mig, häver då ur sig att hon minsann inte tänker diskutera demokrati med mig.

Runt ett 40-tal deltagare hade kommit till mötet.

Några av ortens 200 asylsökande fanns med på mötet.

Till en början så lägger de ansvariga enbart fokus på att få ut oss nationalister. Vi hävdar då bestämt att alla journalister bör lämna mötet om vi skall göra det. Tillsammans med de övriga journalisterna så tvingas vi därför att lämna mötet, då de ansvariga har satt polisen på att porta oss. Påpekas bör dock att poliserna uppträde trevligt. Vi hade dock inte för avsikt att sänka fanan och bege oss hemåt bara för att vi inte fick delta på mötet. I stället så besökte vi ett närliggande fik för att fika och samtala, i väntan på att mötesdeltagarna skulle komma ut.

Innanför dörren så diskuteras den allvarliga situation som de ansvariga har skapat och kastat rakt i ansiktet på Mariannelundsborna.

Emilsalen var namnet på möteslokalen.

När vi hade fikat klart så begav vi oss ut för att fotografera och prata med människor. Journalisten från SR Jönköping passade även på att intervjua mig till något slags debattprogram. Frågorna berörde bland annat situationen i Mariannelund, hur jag ser på medias rapportering, vad jag vill och hur jag finansierar mitt skrivande.

Jag blir intervjuad av SR Jönköping.

Efter några timmar så börjar vissa individer att lämna mötet. Vi passar då på att ställa frågor och fotografera. Enligt vissa så har det bestämts någon slags policy att enbart Migrationsverkets representanter skall uttala sig i ärendet. Vissa individer väljer därför att lämna mötet helt stumma, men vi lyckas dock prata med flera av dem. En person säger att det inte får bildas någon mobb eller milis. Han menar samtidigt att de asylsökande är bra för Mariannelund, inte minst för vårdcentral och skola. Andra menar att det som har hänt under den senaste tiden enbart är isolerade händelser. Frågan är hur den senaste tidens händelser kan beskrivas som isolerade och enstaka händelser. Det handlar trots allt om skadegörelse, snatterier, stölder, nedskräpning, bråk, skottlossning, en gruppvåldtäkt och så vidare.

En av flera polisbilar som fanns i Mariannelund.

Den lokala ICA-affären har drabbats hårt av Migrationsverkets verksamhet.

En person uppger att de asylsökande får betalkort med pengar på för att handla mat i ICA-butiken, en butik som har drabbats hårt av bland annat snatterier. Samtidigt så menar han att Konsum, som ligger några hundra meter bort, inte alls har några problem med snatterier. En polisman menar att polisresurserna har ökats i Mariannelund sedan Migrationsverket startade upp sin verksamhet på orten.

Vid det tidigare stängda mötet som jag lyckades vara med på i slutet av september så lovades ett allmänt möte till senhösten. Detta har dock inte skett, men flera deltagare på dagens möte menade att det hade bestämts ett datum i början av nästa år för ett allmänt möte. Huruvida detta kommer att hållas återstår att se.

Jag ställer frågor till Bruzahems VD, Markus Kyllenbäck, som hyr ut fastigheter till Migrationsverket.

När strömmen av mötesdeltagare upphör att komma ned för trappan så beger vi oss upp mot möteslokalen. I biblioteket, som ligger i anslutning till möteslokalen, så håller en journalist på att intervjua en kvinna från Migrationsverket. Vi passar därför på att lyssna till hennes svar, men hennes svar är vare sig intressanta eller överraskande. Av det som jag uppfattar så menar hon i stort sett att det är bra med flera mötesplatser för asylsökande och svenskar, samt att detta förhoppningsvis kommer att leda till en positiv utveckling som gagnar orten. Tyvärr så var hon inte vidare intresserad av att prata med oss, utan försvann omgående i en bil. Därmed så bestämmer vi oss för att avveckla vår närvaro och bege oss hemåt.

Efter mötet så har bland annat SR Jönköping rapporterat om att "främlingsfientliga aktivister" försökte "tränga" sig in på mötet. Detta är inte sant då vi gick in tillsammans med övriga journalister, utan att "tränga" oss in. Sedan så lämnade vi mötet tillsammans med övriga journalister, även SR Jönköpings journalist. Påpekas bör även att vi uppträdde helt korrekt.

Med tanke på allt som har hänt bara under de senaste dagarna så känner jag att jag måste återkomma för att avhandla detta i någon form av krönika. Inte minst med tanke på vissa mediers rapportering, där de asylsökande utmålas som offer och svenskarna som förövare. Detta trots att det är precis tvärtom. Därför är det ytterst märkligt att jag aldrig har noterat någon journalist som har använt begreppet svenskfientlighet, men så fort svenskarna visar sitt missnöje så är det per automatik nazism, rasism och främlingsfientlighet.

Länkar
Nationellt Motstånd - Hemligt krismöte i Mariannelund
Bloggen - Intervju om situationen i Mariannelund efter gruppvåldtäkten
Bloggen - På stängt krismöte om asylproblematiken i Mariannelund
Bloggen - Uppmärksamhet kring min närvara på krismötet i Mariannelund
Bloggen - Uppmärksamheten kring krismötet i Mariannelund fortsätter
Bloggen - Nationell Idag gör reportage om krismötet i Mariannelund
Realisten - Elva misstänkta för gruppvåldtäkt vid flyktingförläggning i Mariannelund
Realisten - De häktade för gruppvåldtäkten i Mariannelund kommer från Afghanistan