Julen är en mycket gammal tradition som våra förfäder har firat under lång tid. Innan kristendomen gjorde entré på vårt landområde så upprätthöll våra förfäder julen genom att fira midvinterblot i samband med vintersolståndet. Detta var årets viktigaste högtid då solen vände, dagarna blev ljusare och naturen skulle återfödas.
Själv ordet jul är väldigt gammalt och förekommer enbart i de nordeuropeiska språken. Oden var våra förfäders gud under julen och fick då namnet Jólner. Med tiden kom dock julen att starkt förknippas med kristendomen, och detta är ett resultat av att de kristna ville få in våra förfäder snabbare i den nya religionen. Mycket från den fornnordiska julen finns dock fortfarande kvar, även om historien bakom högtiden har anpassats till kristendomen.
Tomten hade från början inget med julen att göra, men det var viktigt att under julen belöna honom för hans arbete. Detta gjordes oftast genom att ge honom en skål gröt. Tomten är ett väsen med övernaturliga krafter som härstammar från den nordiska folktron, och skiljer sig avsevärt från dagens rödvita kommersialiserade tomte. Det finns många sägner om tomten varav en menar på att han var den förste som ansvarade för gården och odlade dess marker. Efter döden har han aldrig kunnat släppa gården, utan lever kvar som ett väsen för att skydda och ta hand om den genom diverse sysslor.
Tomten hade från början inget med julen att göra.Tomten visar sig ogärna, men beskrivs som en liten äldre man med vitt skägg, gråa kläder och röd luva. Trots att han ger sken av att vara klen så är han starkare än vanliga människor. Tomten är väldigt konservativ och ogillar förändring, han är arbetsam och ordentlig. Han kan hämnas och ställa till med olycka om han behandlades respektlöst eller om djuren missköts, men å andra sidan är det heller inte bra att vara för snäll mot honom.
En annan figur som fortfarande lever kvar är julbocken, som anses ha sina rötter i en fornnordisk gudasaga och vara förknippad med guden Tors bockar. Tidigare ansågs julbocken vara den som delade ut julgåvor. Vad gäller julgåvorna så överlämnades dessa på ett dramatiskt sätt. Efter ett hårt slag på dörren så kastades en träbit in i huset, varpå kastaren skyndade sig från platsen. På det inkastade fanns en text där mottagaren beskrevs på ett positivt eller negativt sätt.
Själva julnatten var speciell och en tid för att vara snäll utöver det vanliga. Inte bara mot tomten, utan också mot djuren som fick mer mat och ramsor upplästa för sig. Julnatten förknippas med besök av spöken och andar. Folk såg dessa som döda förfäder och ville ha dem nära inpå som beskydd mot ondska. Innan kristnandet så placerades gravar nära gården. Under julnatten medförde detta att människorna lämnade sängarna tomma för att de döda skulle få vila, och i stället sov på golvet. Mat och dryck lämnades kvar på bordet ifall att besökarna skulle vara hungriga.
Fenomen som var självklara för våra förfäder under forntiden kom att attackeras av kyrkan i och med kristnandet. Detta berodde på att det var svårt att hitta förklaring till dessa i bibeln. Till exempel så menade kyrkan att väsen, spöken och vissa traditioner var förknippade med ondska. Under en tid så var till exempel tomten bannlyst inom kyrkan, bland annat så varnade heliga Birgitta människor för att hedra honom
Historiskt sett så har vi många intressanta traditioner som brukats av våra förfäder, men som nu tvingats till reträtt som en konsekvens av dagens värderingslösa och kommersiella samhälle där individen skall stå i centrum. Värdet och syftet med att fira eller upprätthålla traditionerna har tyvärr hamnat i skuggan av den moderna anpassningen.
Hur vi skall förvalta arvet efter våra förfäder och dess traditioner och högtider är upp till oss nu levande människor. Antingen så släpper vi frivilligt våra rötter till våra förfäder, eller så skärper vi till oss och tar ansvar för arvet vi fått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar