På möte med Vänsterpartiet i Vimmerby

I slutet av förra veckan uppmärksammade jag en mindre artikel om Vänsterpartiet i lokaltidningen. Rubriken på artikeln var ”Vänstern värvar med annons” och handlade om att partiet hade svårt att få ihop folk till kommunlistan. I samma tidning fanns även en annons där partiet bjöd in kommuninvånare med ett intresse för politik till ett möte. Syftet med mötet var att det skulle komma människor som var så pass intresserade av partiets politik att de skulle kunna tänka sig att ställa upp på partiets lista till årets kommunval. Som dragplåster bjöds det på fika, men skulle det verkligen räcka för ett parti som Vänsterpartiet? Nedan följer en sammanfattad redogörelse från mötet.

Vänsterpartiet i Vimmerby, ett alternativ i kris

Inför mötet
I artikeln i lokaltidningen berättade vänsterpartisten Kjell Jonason att partiet, liksom andra partier, har svårt att få människor att engagera sig. Förra valet år 2006 hade partiet sex namn på listan, men nu har bland annat deras frontkandidat flyttat och minst en av platserna står tom.

I artikeln säger också Jonason följande ”En mandatperiod är fyra år, det hinner hända en del i folks liv, så vi behöver vara fler för att inte hamna i samma sits med tomma platser igen, vi får se vad det här greppet ger.” Gav då annonsen något resultat?

Väldigt politiskt intresserad som jag är så bestämde jag mig relativt snabbt för att jag skulle besöka mötet. Inte för att jag ville ställa upp på Vänsterpartiets lista, utan mer för att höra vad de hade för planer inför valet, se vilket stöd de har och självklart prata politik.

Mötet
Jag och en kamrat möttes upp och begav oss mot lokalen där kvällens möte skulle hållas. När vi väl kommit in i lokalen möts vi av fem vänsterpartister som arrangerat mötet. Vi blir lite fundersamma över detta, men antar att de andra som är intresserade av mötet kommer att dyka upp när som helst. Den första som möter oss, Kjell Jonason, blir glad och kommer direkt fram och hälsar oss välkomna. En äldre kvinna känner tydligt igen oss och ser lite förvånad ut samtidigt som hon berättar för de andra att vi inte skulle vara intresserade av Vänsterpartiet. Vi börjar småprata lite och får frågan varför vi har kommit till mötet. Jag svarar att vi är allmänt intresserade av politik, speciellt då det berör den kommun som vi bor i samt att det skall bli intressant att höra på deras tankar inför valet.

Dålig uppslutning
Vi slår oss ned och börjar småprata om lite allt möjligt. Tiden går och vänsterpartisterna kan konstatera att de enda som var intresserade av deras möte var två nationalister. Den äldsta av dem, en äldre man från Västervik, menar att det är två fler än senaste gången. En av kvinnorna berättar att de enda vänsterpartisterna i kommunen är de som finns i lokalen och ”några” till.

Med tanke på att det inte kom några som var intresserade av att engagera sig i eller ställa upp för Vänsterpartiet i det kommande valet så förvandlades mötet till ett lugnt och trevligt diskussionsmöte som varade i närmare två timmar. De som hade känt sig lite obekväma över att vi kom till mötet började snart mjukna upp när de fick det klart för sig att nationalister inte är några hemska och farliga människor utan helt vanliga sådana som besitter både kompetens och kunskap.

Allmän diskussion
Vi pratade om allt ifrån heta frågor inför valet till skillnader mellan Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna. En hel del tid gick åt att diskutera problemet med att människor inte engagerar sig i politik och hur situationen ser ut för Vänsterpartiet i kommunen inför det kommande valet. Jag kritiserade dem för att jag ansåg att de och de andra etablerade partierna var för passiva i mellanvalsperioden och att de är dåliga på att entusiasmera ungdomar till att engagera sig. Jag berättade bland annat att vi i Nationaldemokraterna alltid är aktiva oavsett om det är valår eller inte plus att vi arbetar aktivt för att få ungdomar att bli politiskt intresserade. En av damerna berömde oss i Nationaldemokraterna för att hon ansåg att vi var så aktiva och syntes mycket i kommunen.

Lokaltidningen som jag nämnt ovan, Vimmerby tidning, är en tidning som inte skäms för att agera odemokratiskt och hindra oliktänkande från att yttra sig till allmänheten. Jonason berättade angående artikeln i tidningen att han hade samtalat med journalisten Jimmy Karlsson och uppgett att det såg mörkt ut inför kommunvalet. Journalisten Karlsson hade då erbjudit Jonason att göra en ”grej” av det hela, något som resulterade i en mindre artikel där Jonason intervjuas.
Jag tog upp detta och jämförde hur det ser ut för oss i Nationaldemokraterna. Jag berättade att vi inte får våra insändare publicerade i tidningen om vi skriver om ”obekväma ämnen” eller skriver under med partinamnet. Detta var något de verkade bli lite förvånade över. De tyckte att det var fel av tidningen att agera på detta vis och menade att alla borde få uttrycka sig på lika villkor.

Med tanke på att det var Vänsterpartiet som arrangerade mötet så tog jag självklart upp frågan om kommunismen, hur de såg på att Lars Ohly kallade sig kommunist samt om någon i lokalen var kommunist. Det var lite delade meningar kring detta och en av dem menade att Ohly blev missuppfattad vad gällde hans definition av kommunismen.

En av dem menade även att han själv var kommunist och kallade sig det. Detta tyckte jag var lite extra intressant och undrade om han ville nedmontera nationalstaterna till förmån för en kommunistisk värld där alla olika folk omskolas till kommunistiska världsmedborgare, det rotlösa proletariatet. Han menade att han ville detta, alltså ta bort nationalstaterna och göra välden till ett och samma land. Jag undrade då bland annat hur det hela skulle genomföras med tanke på att alla folk är olika och har olika kulturer, traditioner etc. och att det därför ändå skulle bildas inofficiella nationalstater där de olika folken skulle leva efter just deras levnadssätt. Vem skulle styra denna värld?
Svaret blev att han trodde på kommunismen som ideologi, men samtidigt inte på att ett kommunistiskt samhälle skulle fungera i realiteten. Han kämpar alltså för något som han egentligen inte tror på och detta möttes av frågetecken även från några av de andra i lokalen.

Den äldre mannen undrade mer konkret vad det var som skiljde Nationaldemokraterna från Sverigedemokraterna. Jag berättade då om både de strategiska och de ideologiska skillnaderna. Sedan följde lite diskussion angående detta, men ingen verkade direkt vara negativt inställda till ND, inte uttalat i varje fall. Vi var dock överens om att Sverigedemokraterna var mer ett populistiskt flummparti som saknade ideologisk grund än ett seriöst alternativ som skulle kunna påverka samhället i en positiv riktning.

När vi ändå satt där så tänkte jag att jag kunde passa på att fråga hur de skulle se på ett eventuellt samarbete i vissa frågor eftersom att vi kommer att komma in i kommunfullmäktige. Det var lite delade uppfattningar. Några menade att de skulle kunna se ett samarbete i vissa frågor som mycket möjligt, medan andra ville vara lite mer försiktiga men samtidigt inte uteslöt det helt.

Vårt ungdomsförbund, NDU, genomför just nu en skolturné för att besöka skolor runt om i Sverige. I tisdags besöktes en skola i Dalarna och på plats fanns Ung vänster för att försöka sabotera för NDU. Bland annat skreks det i megafon och brandlarmet utlöstes för att få skolan tömd på elever så att NDU inte kunde prata med dem. Jag tog upp detta med vänsterpartisterna i Vimmerby och undrade hur de ser på att deras ungdomsförbund agerar så här odemokratiskt samt försöker hindra oliktänkande från att ta del av de demokratiska spelreglerna. De hade hört om händelsen och tyckte att det var fel av Ung vänster att agera som de gjorde. Enligt dem så skulle alla få ha rätten att uttrycka sig utan att någon störde. Den allmänna linjen var att alla inte kan tycka lika och detta måste accepteras.

Summa summarum
Trots de uppenbara ideologiska skillnaderna mellan mig som nationalist och de som vänsterpartister så blev det en trevlig stämning med konstruktiva diskussioner och fika. Jag upplevde även flera av dem som lite osäkra i sin ideologi. När mötet avrundades så hade deras uppfattning om nationalister helt klart förändrats och de önskade oss lycka till och tackade för att vi kom, ”för annars hade vi fått sitta här själva och vad skulle vi då ha pratat om”, som en av dem uttryckte sig.

Det verkar helt klart ligga en otrygghet i luften hos vänsterpartisterna i kommunen då valet närmar sig, men de har inget folk att tillgå. Situationen kan sammanfattas som en mindre kris, vilket måste vara väldigt destruktivt för kämparglöden, speciellt om man redan är ett etablerat parti.

Summa summarum så var det ett trevligt möte för vår del och ett mindre trevligt möte för deras del även om de uppskattade att det kom någon över huvud taget. Jag kan dock säga att jag ser fram emot att få möta dem i kommunfullmäktige och att jag inte ser några som helst problem med att prata ned dem i det mesta. Detta var något som jag var rätt säker på även innan mötet, men så här efter mötet så har den övertygelsen stärkts oerhört. Sist men inte minst så vill jag tacka för fikat. Må vi ses i kommunfullmäktige efter valet.