Vimmerbyelevernas vardag i mångkulturen

I mars år 2009 så skrev jag ett reportage till Nationell Idag om Vimmerbyelevernas vardag i mångkulturen. Då jag inte har publicerat det på bloggen tidigare så kan det vara värt att göra det. Jag har även tänkt att göra en uppföljning och se hur det ser ut nu, tre år senare.

När tidningen med reportaget hade tryckts så inleddes en relativt omfattande kampanj i kommunen för att uppmärksamma svenskfientligheten på skolorna. Läs några rader om kampanjen längst ned, men först så följer reportaget.


Vimmerbyelevernas vardag i mångkulturen

Efter ett större bråk på Vimmerby gymnasium mellan olika invandrargrupper i början av mars har Nationell Idag tagit sig en närmare titt på läget i två av Vimmerby kommuns skolor: Vimmerby gymnasium och Astrid Lindgrens skola. Eleverna ger en obehaglig bild av läget, en bild som kantas av svenskfientlighet, skadegörelse och bråk. Skolpersonalens reaktion är ignorans. Följ med Nationell Idag in bakom kulisserna på skolorna i Vimmerby, in i elevernas verklighet.

Vimmerby är en liten kommun i norra Småland med cirka femton tusen invånare. Kommunen är mest känd för barnboksförfattarinnan Astrid Lindgren och sagoparken Astrid Lindgrens värld. På sommaren besöks kommunen av många turister som vill få en glimt av Astrid Lindgrens gammalsvenska värld och den småländska naturen. Vimmerby brukar ofta benämnas som ”barnens stad”, men är det en korrekt beskrivning av verkligheten i dagens Vimmerby?

Eleverna som Nationell Idag har varit i kontakt med vill vara anonyma då de är rädda för repressalier. Därför väljer vi att kalla eleverna för Sara, Anna och Johanna, men i själva verket heter de något annat. Utöver intervjuer med tre elever så har vi även intervjuat Sten-Olof Svensson som är chef för barn- och ungdomsnämnden, och Lena Högback Nimhed som är rektor på Vimmerby gymnasium. Tilläggas bör också att områdeschefen på Astrid Lindgrens skola Carllennart Johansson inte ville ställa upp på någon intervju, med motiveringen att han inte hade något att tillägga om de problem som eleverna på hans skola berättar om. Något som både eleverna och barn- och ungdomschefen tycker är märkligt.

Vimmerby gymnasium bygger om, och därför är eleverna utspridda i olika temporära lokaler. Det stora bråket inträffade i byggnaden på den högra bilden.

Företrädare som uttalar sig för skolorna och kommunens räkning menar att mångkultur är något positivt. Några etniska konflikter ”har allmänheten inte med att göra”, som rektorn på Vimmerby gymnasium uttrycker det. De elever som Nationell Idag har talat med menar att denna attityd vittnar om passivitet och en tendens till mörkläggning. Det förmedlar ett budskap från de ansvariga om att det är ytterst allvarligt när invandrare kränks, men helt i sin ordning när svenska elever kränks och diskrimineras.

Nationell Idag har i och med detta reportage förmedlat elevernas egna berättelser, berättelser som ger oss en bild av hur det ser ut på skolorna i dagens Sverige. Det är berättelser som aldrig skulle ha kommit fram utan Nationell Idag. Vi vill önska eleverna som deltagit i reportaget lycka till och till övriga som deltagit i reportaget hoppas vi på en förbättrad arbetsinsats, så att Nationell Idag slipper återkomma i ämnet.

Invandrarelever i storbråk på Vimmerby gymnasium
Den 4 mars utbröt ett större bråk mellan olika invandrargrupper på det Individuella programmet på Vimmerby gymnasium. I tumultet fick en kvinnlig lärare en stol kastad i ansiktet när hon försökte gå emellan. Stolen spräckte ögonbrynet och det ska ha varit blod i hela korridoren. Läraren fick köras till sjukhuset i Västervik. Först när polisen kallats till platsen fick man stopp på slagsmålet, och två elever är nu polisanmälda.

Eleverna som Nationell Idag har varit i kontakt blir inte förvånade över det inträffade.
– Bråket som var kom inte som en chock för mig, och jag tror fler tycker som jag. Ibland går man bara och väntar på att något sånt här ska hända, säger Sara som går på Vimmerby gymnasium.

Sara: Som jag ser det finns det mer svenskfientlighet i skolan än vad det finns främlingsfientlighet.

Just nu håller kommunen på att bygga om Vimmerby gymnasium, och med eleverna utspridda i staden har trakasserierna och konflikterna minskat. Eleverna ger dock en samstämmig bild av att det innan ombyggnationen började så förekom det dagligen att elever bråkade, kastade mat i matsalen, slog sönder rutor och stal saker. Elever, både svenskar och invandrare, blev utsatta för våld, och särskilt svenskar blev utsatta för kränkande ord som ”svennehora”, berättar Sara.

Svenskfientliga budskap på skolans väggar.

Trots de påtagliga problemen så reagerar skolan väldigt sparsamt.
– Jag har inte sett någon förbättring, tror inte någon av oss har det. Det verkar som att de inte bryr sig om hur vi har det på skolan, säger Sara.

Hon fruktar att situationen blir sämre när hon åter tvingas gå med de elever som hon helst skulle vilja undvika. Enligt Sara så förekommer det också mycket svenskfientlighet på gymnasiet.
– Det finns hur mycket som helst, det är sådant man får höra dagligen i skolan, om man är blond är man emot invandrare, om man bara umgås med svenskar är man emot dem, och mycket mer. Skolan bryr sig inte, de påstår att invandrarna säger till exempel ”svennehora” bara för att de har varit med om mycket i sin uppväxt. Det tycker jag inte har något med saken att göra, berättar Sara.

Hon berättar också om ett tillfälle där hon och en kompis anklagades av skolan för att ha mobbat några invandrarelever.
– Jag och en kompis fick gå på ett möte för ett tag sen, för vi hade tydligen ”mobbat” några invandrare. När vi kom till mötet började de skälla på oss. Det var två lärare, en kurator, de två som vi skulle ha ”mobbat” och sen vi två. Lärarna var på deras sida till 100 procent. De sa att det var synd om dem för de hade varit med om krig och att få fly. Vi var rasister på grund av att vi hade blont hår och att vi hade tittat på dem. Några dagar innan mötet fick jag besök i skolan av en av deras systrar, hon skulle tydligen slå ner mig för jag var ”rasist”, jag fick höra ”din blonda jävla hora” och ”äckliga lilla rassefitta” med mera. Detta var inget som lärarna brydde sig om.

På Vimmerby gymnasium anordnas det årligen dagar mot rasism och främlingsfientlighet, men någon dag mot svenskfientlighet existerar inte. Sara vill gärna se en speciell dag som uppmärksammar svenskfientligheten och den utbredde rasismen mot svenskar som gärna tystas ner i skolorna.
– Eftersom att det finns en dag mot rasism så borde det finnas en dag mot svenskfientlighet. Som jag ser det finns det mer svenskfientlighet i skolan än vad det finns främlingsfientlighet, säger Sara.

Två högstadietjejer: Både elever och lärare är rädda för invandrarna
Högstadiet Astrid Lindgrens skola har idag väldigt lite gemensamt med den värld som Astrid Lindgren förmedlade i sina böcker. Visst gjorde Emil sina hyss ibland, men inte gick han omkring och kallade svenska ungdomar för ”svennehora” och ”svennejävel”, eller sa till svenska ungdomar att han skulle ta över deras land. Inte heller bedrev han någon systematisk skadegörelse. Idag har Astrid Lindgrens skola en hög andel invandrarelever. Skolan upplevs som otrygg och eleverna är rädda för att gå till sin skola.

Anna: Lärarna bryr sig inte ett dugg

Nationell Idag har varit i kontakt med Anna och Johanna som båda går på skolan. De beskriver en verklighet som är främmande för många vuxna som bara gått i den gamla tidens helsvenska skola.
– Det förekommer bråk till och från på skolan, men vi tror att det kommer att bli mer och mer bråk för ingen vågar göra något åt situationen. Det är mest skadegörelser, ibland går rutor sönder, dörrar och mycket klotter överallt, trapporna är blöta och äckliga på grund av att det slängs massor med blöta papper ner för dem, det ligger skräp överallt och är jättestökigt. Det är helt enkelt inte kul att vara i skolan när det ser ut på det viset.

En utbredd rädsla för invandrareleverna
Anna och Johanna berättar också om att de uppfattar det som att lärarna är rädda för invandrareleverna, och att svenska elever behandlas annorlunda i jämförelse med invandrarelever.
– Vi tror att det ser ut så här bara för att det inte finns någon som vågar ta tag i det hela. Lärarna är så rädda för dessa invandrare. De kan slå upp dörrar så det blir märken på både vägg och dörr, men lärarna ser bara på, säger ingenting och går iväg. Skulle det vara någon svensk som gör det skulle de vågat säga till direkt. Lärarna varken vågar eller orkar göra något åt situationen. Så för det mesta så gör de ingenting, och så ska det inte vara.

Astrid Lindgrens skola är lång ifrån den idyll som författarinnan skriver om sina sagor.

De båda eleverna menar också att det finns en stor rädsla för många invandrare, speciellt bland de svenska eleverna.
– Vi tror att nästan alla är rädda för invandrarna. För de går i korridorerna i bredd, sen om de möter någon som inte flyttar på sig så säger de kränkande ord, och många blir rädda. Astrid Lindgrens skola har gått för långt. Det har varit en trygg skola, men nu börjar det gå utför. Det finns massa elever som är hemma på grund av att de är rädda för andra elever på skolan och inte trivs helt enkelt. Men vi vill inte att någon ska behöva vara rädd för att gå till skolan.

Rasistiska tillmälen
Enligt Anna och Johanna förekommer det mycket svenskfientlighet på skolan, speciellt använder sig invandrarelever av kränkande och nedsättande ord mot svenska elever. Enligt dem är skolans personal medveten om detta, men de ingriper inte.

– Det förekommer mycket kränkande ord mot oss svenskar. Om det till exempel sitter svenskar på en bänk och så kommer det invandrare och går förbi, då kan de slänga ur sig ord som ”svennejävel” och ”vi ska ta över ert land”. Om de står i ett gäng och pratar och man går förbi kan de kasta saker efter en eller så står de och pratar om att de ska ta över. Lärarna hör också detta, men de bryr sig inte ett dugg.

– Men om man tänker såhär, de har ju kommit hit på grund av att de vill ha fred, men de är ju ute efter krig här med, som det ser ut idag och vi i Sverige vill ha ett tryggt land. Invandrarna får göra vad de vill, men inte svenskarna. Det är helt fel, säger de både eleverna som själva blir utsatta för denna kränkande behandling.

Likt Vimmerby gymnasium så anordnar inte heller Astrid Lindgrens skola någon dag mot svenskfientlighet. Anna och Johanna är övertygade om att det skulle behövas.
– Ja, absolut. Det skulle behövas i alla skolor. Så ska bara svenskar vara där, för invandrarna kommer bara att förstöra och då vågar inga svenska elever prata om det de egentligen skulle vilja prata om. Det skulle vara flera sådana dagar om året, eller i alla fall en gång om året. En av våra lärare står och säger att vi ska tycka som vi vill och att ingen kan bestämma det åt oss. Men sen en dag ställde vi oss längst fram i klassrummet och började prata om våra åsikter, men då tyckte den läraren att vi hade konstiga åsikter och att vi var kränkande. Så vi fick inte säga det vi hade att säga. Sen satt invandrarna och skratta åt oss. Så då helt plötsligt var det inte rätt att säga vad man tyckte.

Barn- och ungdomschefen tycker att mångkultur är bra
För att få en klarare bild av hur kommunen jobbar för att förebygga svenskfientligheten på Vimmerbys skolor så besöktes Sten-Olof Svensson, som jobbar på kommunen som chef för barn- och ungdomsnämnden. När vi träffar Sten-Olof och småpratar lite om situationen på skolorna så medger han först att han kan se vissa problem med mångkulturella skolor. När han sedan svarar skriftligt på våra intervjufrågor är dock alla mångkulturens problem retuscherade. I stället framhåller han hur bra och viktig mångkulturen är.

Sten-Olof Svensson, chef för barn- och ungdomsnämnden på kommunen, tycker att mångkulturen är bra. Han menar att barnen förhoppningsvis lär sig att alla innerst inne är ganska lika.

Angående situationen på skolor så menar Sten-Olof att det inte finns några större problem, men att det förekommer incidenter. När vi berättar om elevernas berättelser om vardagen på skolorna så menar Sten-Olof att han inte känna till detta.

Ser du några problem med mångkulturella skolor? Skolor där elever blandas oavsett kultur, religion och etnisk tillhörighet. Är risken större att det uppstår problem mellan olika elevgrupper som till exempel bråket i början av mars i Vimmerby mellan olika invandrarelever?
– Nej, i grunden är det bättre med mångkulturella skolor eftersom vi lever i en mångkulturell värld, och då är det bra att eleverna får möta andra kulturer. Då får de förhoppningsvis insikten att alla människor innerst inne är väldigt lika med samma drömmar och behov.

Vad vill du säga till de svenska elever som känner att skolan blundar för deras problem samtidigt som de utsätts för en rasism som samhället helst vill dölja? Kan du ge några löften om åtgärder du redan nu kan titta på?
– Skolan blundar inte. Finns det problem skall man ta upp det med personalen på enheten, så får man där anpassa åtgärderna.

Någon särskild dag om rasismen mot svenskarna tycker inte Sten-Olof behövs. Det finns inte heller någon kommunal handlingsplan mot svenskfientlighet. Däremot anordnas det kurser mot främlingsfientlighet och för likabehandling påpekar han.

Rektorn: Inget allmänheten har något att göra med
Lena Högback Nimhed är gymnasiechef på Vimmerby gymnasium, med andra ord torde hon vara väl insatt i vad som händer på skolan. När hon ställs inför Nationell Idags frågor så är hon lite förtegen, men går med på att svara på frågorna skriftligt när hon får höra att tidningen kommer att delas ut i flera tusen exemplar i kommunen.

Vi blir dock förvånade när svaren väl kommer, eftersom de verkar vara som klippta ur skolplanen och egentligen inte alls berör de frågor vi ställer. Detta håller Högback Nimhed även med om när vi återigen ringer upp henne och frågar. Hon ber då att få tänka över saken och återkomma, men meddelar senare att hon inte vill utveckla sina svar vidare. Här följer Högback Nimheds svar på en av våra frågor:

Hur kommer det sig att svenskfientlighet tillåts förekommer på Vimmerby gymnasium och hur kommer det sig att eleverna känner att skolans personal inte gör något åt problemet? Har ni misslyckats eller blundar ni för det faktum att det förekommer rasism mot svenskar?
- Grundprincipen är alla människors lika värde. Verksamheten på Vimmerby gymnasium skall visa respekt för den enskilda individen (oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder) och motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling, skriver Högback Nimhed.

När vi berättar för Sara om rektorns svar och frågar om hon tycker att skolan lyckats med sin målsättning att inga elever skall bli kränkta eller diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, så skrattar hon och säger ”nej verkligen inte, de säger så mycket men inget händer”.

Vi har även tillfrågat rektorn om hon kan berätta vilka invandrargrupper det var som var inblandade i det stora slagsmålet. När vi ringer upp Lena Högback Nimhed för att fråga om bråkmakarnas etniska ursprung så vägrar hon att svara på det och anser att det inte har någon betydelse. Vi påminner henne då om hennes uttalande i Dagens Nyheter nyligen där hon berättar om problem mellan elever med olika etnisk bakgrund. Vi frågar om det regelbundet förekommer motsättningar mellan olika etniska grupper på skolan. Hon svarar då att ”det är inget allmänheten har något att göra med.”

-
Kampanj för att uppmärksamma svenskfientligheten på Vimmerbys skolor
I samband med att reportaget trycktes så inleddes även en lokal kampanj för att uppmärksamma svenskfientligheten på skolorna. Målet med kampanjen, som pågick under två veckor, var att informera Vimmerbyborna om hur det ser ut på skolorna, visa eleverna att det finns dem som bryr sig samt försöka få till en debatt kring ämnet.

Själva kampanjarbetet handlade om allt ifrån skolaktioner och gatumöten till utdelningar och banderolltillverkning. Totalt så delades 5000 exemplar ut av numret med det aktuella reportaget, alltså till var tredje invånare i kommunen. Under ett gatumöte så passerade en lärare och denne hade full förståelse för reportagets innehåll.

Nationell Idag nummer 6 år 2009, delades ut i 5000 exemplar i Vimmerby kommun under två veckor.

Kampanjen gav upphov till en hel del positiva reaktioner, från alla åldrar. Efter att jag skrev reportaget så var det på kort tid flera bråk på Astrid Lindgrens skola, där invandrarelever hade varit inblandade. Jag fick även ett mail från rektorn på samma skola, där det meddelades att de hade tagit upp reportaget till diskussion. Summa summarum så avslutade vi kampanjen genom att konstatera att målen hade uppnåtts.

Demokratins kluvna tunga

I kölvattnet av händelserna i Norge så har flera svenska politiker gjort olika uttalanden för att uppvisa sina goda och till ytan demokratiska sidor. Inte sällan så har det talats om vikten av ungdomligt politiskt engagemang, något som kan tyckas vara godhjärtat men som i verkligheten enbart är ett exempel på demokratins kluvna tunga.

Håkan Juholt målar upp en vacker bild av demokratin, en bild som saknas i realiteten och som drabbar många ungdomar.

En av dessa politiker som har uttalat sig är Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt. I sitt uttalande, som publicerades på Socialdemokraternas hemsida den 24 juli, så lyfter Juholt fram vikten av ungdomligt politiskt engagemang. Till exempel så menar han:

”… Just engagemang är ett vackert ord. Det är motsatsen till liknöjdhet och passivitet. Engagemang är en förutsättning för en demokratisk samhällsförändring, buren av många människor tillsammans. Det behövs fler som vill förändra världen till det bättre, inte färre. Framför allt behövs unga människor i demokratins tjänst. Föräldrar ska kunna känna trygghet, glädje och stolthet över att deras barn valt att engagera sig politiskt…”

Faktum är att jag håller med Juholt i vartenda ord, men samtidigt så vet jag att den bild han försöker måla upp inte finns i verkligheten. Av egen erfarenhet och genom andra ungdomars berättelser så vet jag att de fina orden enbart är tomma ord utan reell betydelse.

Ett demokratiskt samhälle borde sträva efter och välkomna en politisk mångfald, men när det kommer till Juholts fina ord så begränsas de till att enbart omfatta ungdomar som väljer att engagera sig och tycka ”rätt”, det vill säga politiskt korrekt. De som engagerar sig och tycker ”fel” har tyvärr inte förmånen att bli berömda och upplyfta av det så kallade demokratiska samhället och dess ledare, tvärtom så blir de motarbetade på ett odemokratiskt vis.

I sin artikel så menar Juholt vidare:

”…Det behövs fler ungdomar som får möjligheten att växa genom politisk aktivitet och som kan knyta vänskapsband över nationsgränser. Särskilt hoppingivande är det därför att vi kan ana en trend att fler söker sig till de politiska ungdomsförbunden. Men demokratin måste vinnas varje dag. Allt oftare ställs den mot intressen som önskar begränsa dess verkningskrets, undergräva dess funktion och betydelse. Jag vet att vi är många som skräms över det alltmer hårdnande tonläget i samhället. Det förråande, det oförsonliga, avskyn, hatet…”

Även här så håller jag med Juholt, men återigen så gäller orden enbart vissa. På vilket sätt ges ungdomar möjligheten att växa när de straffas i ett uttalat demokratiskt samhället för att de tycker ”fel”? Hur vinns demokratin genom att medvetet ge ungdomar sämre betyg i skolan, påtala deras felaktiga åsikter och aktivt motarbeta dem? Hur kommer dessa individer som bemöts på detta sätt att uppfatta det så kallade demokratiska samhället?

Juholt menar att demokratin måste vinnas varje dag. Detta görs inte genom att agera odemokratiskt, utan att agera demokratiskt. I ett demokratiskt samhälle så torde alla ha rätten att tycka och att framföra vilka åsikter som helst, så länge som de framförs på ett ordnat sätt. Den demokratiska debatten torde kunna hantera detta och sedan så får folk döma utefter debatten och de argument som framförs.

Att detta tillåts att ske är givetvis ett stort samhällsproblem, ett misslyckande som måste tas på allvar. Det är ett hot mot demokratin och mot det svenska samhället. Vi som vill ha ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet måste kämpa tillsammans, som en enhet - som ett folk. Kämpa mot de odemokratiska krafter som vill hindra våra folkkamrater att kritisera det ohållbara samhälle som håller på att slå undan benen för vårt folk. Tillsammans kan vi förändra samhället till det bättre, tillsammans för vårt folk, kommande generationer och dess odödliga rätt till frihet.

Länk
Håkan Juholt - Attack mot Socialdemokratins hjärta

Vimmerbys politiker röstar för sociala nedskärningar

Socialnämnden i Vimmerby tvingas till allvarliga nedskärningar sedan kommunens politiker valt att neka en begäran om extra anslag. Som följd kommer flera viktiga och redan eftersatta områden att påverkas. Främst drabbas det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna för barn, ungdomar och missbrukare.

I december förra året så var frågan uppe på ett kommunfullmäktigesammanträde. Då begärde Socialnämnden ett extra anslag på två miljoner kronor för att kunna upprätthålla en nödvändig verksamhet under år 2011. Majoriteten av ledamöterna valde dock att säga nej, något som resulterade i att begäran avslogs. Politikernas beslut innebär att Socialnämnden nu tvingas till omfattande nedskärningar. Verksamheter som drabbas värst är familjestödet Bubblan och missbruksvården.

En majoritet av Vimmerbys politiker röstade i slutet av förra året igenom omfattande sociala nedskärningar som kommer att slå hårt mot barn, ungdomar och missbrukare.

När det gäller Bubblan så kommer två tjänster att plockas bort. Bara under det senaste året så har antalet tjänster nära halverats. Rent konkret så kommer detta att leda till att viktiga insatser och mycket av det förebyggande arbetet kommer att försvinna, bland annat insatser för ungdomar i riskzonen för missbruk.

Andra insatser som kommer att försvinna är familjerådgivningen, gruppverksamheten för barn och ungdomar i miljöer med våld, missbruk och/eller psykisk ohälsa, föräldrastödscirkeln samt deltagandet i mödravårdens unga mammagrupp. Dessutom så upphör samarbetet med barnomsorg och skola när det gäller deltagande i föräldramöten och insatser i stökiga klasser. Som ett resultat av verksamhetsförlusten så kommer även familjestödet Bubblan att försvinna och ersättas av Socialförvaltningens öppenvårdsenhet Familjeteamet.

När det gäller missbruksvården så kommer en tjänst att tas bort. Något som resulterar i att flera viktiga insatser kommer att upphöra. Till exempel det förebyggande arbetet tillsammans med gymnasieskolan, stödet till missbrukares anhöriga samt möjligheten för företag att kontakta socialen då det finns anställda med missbruksproblem. Det resulterar även i striktare bedömningar och minskad kontakt.

Nedskärningarna är något som oroar Socialnämnden.

- Det känns inte alls bra att behöva ta så drastiska beslut. Vi befarar att det kan slå både mot personal och mot svaga grupper i samhället, så vi är bekymrade.

- Vi måste också pressa ned kostnaden för socialbidragen med drygt en miljon, och vi får inte drabbas av några oförutsedda placeringar av barn och ungdomar eller missbrukare. Tyvärr kan nedskärningarna slå mot just de grupperna, säger Torbjörn Sandberg, S och Åke Ströberg, KD till VT.

Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat och jag har tidigare skrivit om det vid ett flertal tillfällen. Därför känns det oerhört tungt att vuxenvärlden, i form av en majoritet av Vimmerbys politiker, fortsätter att begå misstag på misstag när denna fråga skall behandlas. Politikerna tillåter att detta sker och röstar öppet för dessa nedskärningar. Att kräva lite mer verklighetsförankring och ansvarstagande bör inte vara för mycket begärt - det handlar trots allt om våra barn, vår framtid.

En ytterst relevant fråga är om politikerna helt missat verkligheten och alla rapporter som ständigt påvisar att de aktiva insatserna och det förebyggande arbetet i kommunen är långt ifrån tillräckligt? Varningsklockorna klämtar och sanningen gör sig ständigt påmind, men politikerna i Vimmerby tycks ha försett sig med stora mängder skygglappar och öronproppar. Jag hoppas verkligen att de ansvariga träder fram och tar sitt ansvar den dagen då korthuset faller samman.

Relaterat
Vuxenvärldens likgiltighet inför ungdomars droganvändning
Resultatet av en oansvarig politik och en blundande vuxenvärld

Landets niondeklassare sämre i matte – Vimmerbys bland de sämsta

Skolverkets sammanställning av de nationella proven för årskurs nio under vårterminen 2010 visar på att 17,5 procent av eleverna i landet inte klarar målen i matematik. Vimmerby kommun hamnar i botten då hela 33,5 procent får underkänt. Områdeschefen tror att utbildning av lärarkåren är nyckeln till bättre resultat i framtiden.

Att 33,5 procent, mer än var tredje niondeklassare, får underkänt i matematik i Vimmerby kommun är givetvis ett stort misslyckande. Inte minst symboliskt då båda högstadieskolorna ligger i Vimmerby som ofta kallas för ”barnens stad”. Faktum är att det börjar bli mer av en vana att hitta kommunen långt ned i olika mätningar och undersökningar. Det positiva med det är att det bara kan bli bättre, men då krävs det hårt arbete.

Jag ringde upp Carllennart Johansson, områdeschef på Astrid Lindgrens skola i Vimmerby. Han tycker att resultatet är tråkigt och tror att nyckeln till bättre resultat i framtiden ligger i att utbilda lärarna. Detta kommer att ske i samarbete med Göteborgs universitet. I övrigt så anser han att det diskuteras för lite matematik.

Matematik - ett svårt ämne för många av landets niondeklassare och speciellt för Vimmerby kommuns niondeklassare.

Totalt är det 20,8 procent av landets niondeklassare som får underkänt i ett eller flera kärnämnen. Matematiken är det kärnämne där kunskaperna brister som mest då 17,5 procent får underkänt. Denna siffra har aldrig varit så hög under Skolverkets mätperiod som började år 2003, då andelen underkända uppgick i 9,2 procent.

Faktorer som spelar in i matematikresultatet är bland annat olika bakgrundsfaktorer. Bland svenska elever så är andelen underkända 15,9 procent, medan andelen är 26,2 procent bland elever med utländsk bakgrund. Det finns även stora skillnader när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå. Elever vars föräldrar har högst grundskoleutbildning så uppgår andelen underkända till 36,5 procent. Elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning så uppgår andelen underkända till 23,6 procent. För elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning så är det 10,2 procent som inte når målen.

Jag tror även att det finns andra faktorer som spelar in. När det gäller Vimmerby så tycker jag att det är uppenbart att det brister på personalsidan och på sättet som kunskapen lärs ut. Därför håller jag med Carllennart om att en viktig åtgärd är att utbilda lärarna.

Sedan så tror jag att mobiltelefoner och datorer är mer lättillgängliga för niondeklassare i dag, och att det således är enklare att använda dessa verktyg i stället för att räkna med huvudet. Något som hämnar den egna förmågan att räkna och förstå matematiken på ett naturligt sätt.

En faktor som aldrig går att bortse ifrån är föräldraansvaret. I dagens stressade samhälle så tror jag att många föräldrar helt enkelt inte tar sig tid med sina barn för att hjälpa dem.

Vuxenvärldens likgiltighet inför ungdomars droganvändning

Ungdomars omfattande användningen av alkohol och narkotika har blivit ett allt mer påtagligt samhällsproblem. En allt större del av de uppväxande ungdomsgenerationerna håller på att falla in i samhällets mörka skuggor. De unga kan dock inte klandras, utan detta är skapat och tillåtet av en vuxenvärld som har valt att stoppa huvudet i sanden i stället för att stå upp och ta ansvar.

Ständigt kommer det nya alarmerande rapporter och undersökningar om ungdomars drogvanor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikautveckling (CAN) släppte under slutet av förra året rapporten Skolelevers drogvanor 2009. Rapporten bygger på en undersökning dels bland elever i årskurs nio dels på elever i årskurs två på gymnasiet. Mellan 4-5000 elever i varje årskurs har deltagit i undersökningen.

Enligt rapporten så har totalkonsumtionen minskat något. För årskurs nio så anses 58 procent av pojkarna samt 65 procent av flickorna vara alkoholkonsumenter. För årskurs två på gymnasiet så anses 86 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna vara alkoholkonsumenter. För att räknas som alkoholkonsument så skall personen ha druckit en öl, två cl vin eller sprit under det senaste året eller mer sällan.

Alkohol tillsammans med narkotikaanvändning är ett växande problem bland dagens ungdomar.

Andelen som druckit alkohol under de senaste 30 dagarna uppgår till cirka 40 procent bland elever i årskurs nio. När det gäller årskurs två på gymnasiet så har andelen intensivkonsumenter däremot ökat till 60 procent.

När det gäller narkotika så har andelen i årskurs nio ökat från förra undersökningen. 9 procent av pojkarna samt 7 procent av flickorna uppgav att de använt narkotika. Det har även skett en ökning bland andra årets gymnasieelever i jämförelse med de senaste åren. I den senaste undersökningen uppgav 17 procent av pojkarna samt 15 procent av flickorna att de hade använt narkotika. Det vanligaste narkotikapreparatet för båda grupperna var cannabis.

I en annan rapport från CAN kallad Drogutvecklingen i Sverige 2009, framgår att antalet sjukhusvårdade, misstänkta för narkotikabrott, och drogrelaterade dödsfall ökat. Antalet sjukhusvårdade översteg 10 000, och det varnas samtidigt för att missbruket kräver allt fler offer. Personer som misstänktes för narkotikabrott uppgick till 24 000. Tillgängligheten på narkotika verkar även vara stor, något som har fått priserna att sjunka till de lägsta på 20 år. Samtidigt så har tullens och polisens beslag ökat.

I takt med att drogmissbruket ökar så tycks även den liberal och tolerant inställning tillta. Något som möjligen hänger ihop med att medierna har ett ständigt rapporteringsupprepande som skapar en passiv tolerans. Så kallade kändisar, politiker och andra förebilder som både nyttjar och förespråkar en liberal syn på droger torde också ha en reell påverkan. Icke att förglömma är föräldrarnas hantering av frågan inför sina barn.

Givetvis så finns det flera orsaker till att siffrorna ser ut på detta sätt. Den mest grundläggande orsaken är dock utan tvekan vuxenvärldens likgiltighet i allmänhet, men det bristande föräldraansvaret i synnerhet. Vi har helt enkelt för många föräldrar som inte klarar av att vara föräldrar, och det är hos föräldrarna som den främsta förändringen måste ske.

Barnen tar efter och påverkas givetvis av sina föräldrar under uppväxten. Därför är det ytterst viktigt att föräldrarna tar ansvaret för att vara sunda förebilder, i både ord och handling. Jag kräver inga moralpoliser eller pekpinnar, men däremot så tycker jag att det är fullt berättigat att kräva att människor som väljer att skaffa barn också skall ta sitt fulla ansvar som föräldrar.

Jag upplever det som att många föräldrar är konflikträdda, något som försämrar auktoriteten och tilltron. Jag tror att en bra förälder är en som vågar ta svåra beslut, sätta tydliga gränser, vara hård och rättvis samt vara väldigt kärleksfull, omtänksam och trygghetsingivande. Det är som sagt hos föräldrarna som förändringen måste ta sin början, och då måste även hela vuxenvärlden ta efter. Det är trots allt vår framtid detta handlar om, och inga barn eller ungdomar är värda att hamna i alkohol- eller drogmissbruk. Därför måste vi kämpa, kämpa tillsammans och aldrig ge upp.

Skolvalet gav Nationaldemokraterna 7 procent

Den 8 september arrangerades en politisk informationsdag på Vimmerby gymnasium. Samma dag fick även eleverna rösta i ett traditionellt skolval. I dag presenterades resultatet och det var ett resultat som framkallade chockvågor hos de politiskt korrekta.

Många elever var intresserade av Nationaldemokraterna

I en artikel med rubriken Elever röstar främlingsfientligt, skriver Vimmerby Tidning följande: ”Efter att skolvalsrösterna räknats visar de att var tredje elev på gymnasiet sympatiserar med partier som driver en odemokratisk och främlingsfientlig politik.”

- Det här är inte något som speglar förhållandena på vår skola och jag är väldigt förvånad över resultatet. Resultatet går att tolka på många sätt och risken är att man blir blind av vissa siffror, säger samhällskunskapsläraren Peter Gustavsson, som inte är glad över siffrorna.

Vidare tror han att resultatet kan bero på att eleverna fått partiinformationen så tätt inpå valet och att eleverna kan ha gruppröstat. Gustavsson är inte glad över siffrorna och menar att undervisningen måste ses över.

- Vi ska diskutera resultatet och varför det blivit så här. För att se över om vi måste bli tydligare i vår undervisning. Men man kan också se på resultatet och konstatera att det är en demokratisk majoritet, avslutar Gustavsson.

Att en samhällskunskapslärare går ut i media och beklagar valresultatet är givetvis både tragisk och märklig. Genom att göra det så respekterar Gustavsson varken skolans elever eller det demokratiska valsystemet. Ett valsystem som enbart hyllas när folk röstar ”rätt”. Det som är mest skrämmande är att Gustavsson säger att undervisningen måste ses över. Detta betyder alltså att skolan skall se över om de skall indoktrinera eleverna än mer för att få dem att ”tycka rätt”.

Att leta efter tafatta förklaringar till valutgången hjälper föga. Resultatet bör helt enkelt ses för vad det är, nämligen en protest mot det politiskt korrekta etablissemanget och det är ett tydligt bevis på att de etablerade partierna i kommunen inte lyssnar på ungdomens vilja.

Kommer vi in i fullmäktige så kommer jag och Nationaldemokraterna i Vimmerby kommun att fortsätta driva vår politik. Resultatet i skolvalet ger oss ett kvitto på att vi är på rätt spår. De unga är vår framtid, och det kan vi inte blunda för. Tack alla som valde att rösta på Nationaldemokraterna!

Hela skolvalsresultatet

Sverigedemokraterna - 23,2 %
Socialdemokraterna - 21,5 %
Moderaterna – 10 %
Vänsterpartiet - 9,4 %
Miljöpartiet - 7,2 %
Nationaldemokraterna – 7 %
Centerpartiet - 3,4 %
Piratpartiet - 3,4 %
Kristdemokraterna - 1,4 %
Folkpartiet - 0,7 %
Feministiskt Initiativ - 0,5 %

Blanka röster - 9,4 %
Ogiltiga - 2,7 %
Totalt röstade 414 elever, 71 %

Relaterat
Bloggen - Valinformation på Vimmerby gymnasium
ND Vimmerby - Politisk valinformation på Vimmerby gymnasium
Nationell.nu - Nationaldemokraterna får 7 procent i skolval
Fria nyheter - Elever röstar mot mångkultur
Nationell Idag - ND fick 7% i skolval

Valinformation på Vimmerby gymnasium

Under onsdagsförmiddagen den 8 september arrangerade Vimmerby gymnasium och Vimmerby kommun en fyra timmar lång politisk informationsdag. Anledningen till initiativet var att öka den politiska medvetenheten bland eleverna på gymnasiet. Intresset var stort, speciellt för Nationaldemokraterna.

Jag och min partikamrat tillika andra kandidat till fullmäktige, Rikard Brand, anlände till gymnasiet runt klockan åtta på morgonen. Hälften av partierna hade till en början inte dykt upp, så vi passade på att byta några ord med de närvarande partiernas företrädare. Till slut så anlände samtliga partier, alla utom Folkpartiet.

Själva informationen organiserades på så sätt att alla skolans elever delades upp i tre olika grupper som sedan stannade kvar på sina respektive platser under dagen. Partierna blev också uppdelade i tre grupper, och dessa gick sedan runt till samtliga tre elevgrupper. Vi hamnade tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet. Innan det hela började så plockade samtliga partier upp informationsmaterial på varsitt tilldelat informationsbord i en korridor som både partierna och eleverna hade tillgång till under hela dagen.

Jag talar inför den första elevgruppen

Talordningen lottades och jag fick äran att börja mitt anförande för den första elevgruppen. Varje partirepresentant fick under en period av tio minuter berätta om sitt partis politik. När samtliga företrädare hade talat så fick eleverna ställa frågor. I vissa grupper så fanns det flera elever som ställde flera frågor, något som var positivt. På detta sätt fortsatte det sedan tills alla tre partigrupper hade talat inför samtliga elevgrupper. Jag berättade kortfattat om Nationaldemokraterna och redogjorde för punkterna som återfinns i vårt valmanifestet för Vimmerby kommun.

När det väl fanns tid att stå vid informationsbordet så kom det många intresserade elever för att ställa frågor och ta del av valinformation

Efter att vi hade avslutat hos sista gruppen så blev jag och min partikamrat helt omringade av mängder med elever som ville berömma, ställa frågor och diskutera. Vi blev kvar så pass länge att vi var tvungna att avbryta och säga att eleverna gärna fick komma till vårt informationsbord för att fortsätta där i stället. När vi anländer till platsen för informationsborden så har flera partier redan packat ihop och lämnat skolan. Intresset var så stort att den ansvariga läraren för informationsdagen får påtala ett par gånger att tiden har gått ut och att vi måste packa ihop och lämna skolan.

Flera elever berättade bland annat om sina upplevelser av svenskfientligheten, en rasism mot svenskar som tystas ned av de politiskt korrekta för att den inte passar in i deras mångkulturella samhällsbygge. Någon timme efter att vi lämnade skolan så skulle skolvalet genomföras för de som inte får rösta i det riktiga valet. De som får rösta i det riktiga valet hade möjligheten att förtidsrösta i stadens bibliotek.

Vårt informationsbord

För att kort summera dagen så var den riktigt positiv och lyckad. Eleverna som lyssnade var överraskande många, frågvisa och väldigt trevliga. Å Nationaldemokraternas vägnar så vill jag även tacka anordnarna för en mycket angenäm dag. En hel del informationsmaterial kom ut till eleverna och det fåtalet nyckelband som delades ut försvann direkt. Att det finns ett utbrett stöd bland gymnasiets elever för Nationaldemokraterna och den politik som vi representerar var uppenbart, och detta kommer förhoppningsvis att visa sig i valet.

Länk
Ett längre reportage finns att läsa på hemsidan för Nationaldemokraterna i Vimmerby kommun

En skola för framtiden

Ett grundläggande område inom samhällsbyggandet är skola och utbildning. Det är en viktig investering för framtiden som både skall lära och fostra våra unga. Dagens skola har dock misslyckats på många plan vad gäller denna viktiga uppgift. Därför fodras krafttag!

En gång i tiden så låg Sverige i framkant vad gäller kvalitén på skolan, i dag halkar vi efter. Orsaken är skapad av både höger och vänster under de senaste decennierna. Trots att de, ideologiskt sätt, erbjuder två olika alternativ så anser jag att båda alternativen är felaktiga. Vänstersidan skapar en slapp flumskola, medan högersidan erbjuder de rika företräde till bättre utbildningar och så vidare. Detta stöds även om vi ser till verkligheten och de reella resultaten där kunskapsnivån har sjunkit i takt med att lärarens auktoritet har minskat.

Mycket måste förändras när det gäller den svenska skolan

Ser vi på Vimmerby kommun så har det kommit flera undersökningar de senaste åren som pekar på bristerna inom skolan. År 2008 visade en undersökning på att var fjärde elev som gick ut grundskolan saknade behörighet till gymnasiet. En tid efter visade en annan undersökning på att skolket i kommunens skolor hade ökat i större proportioner.

I år presenterades en undersökning där sjätteklassarna fått svara på frågor om nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, välbefinnande, mobbning etc. Resultatet visade på att eleverna i Vimmerby mår sämre än riksgenomsnittet, och ligger sämre till på nästan alla områden i jämförelse med andra kommuner i Kalmar län.

I mars år 2009 genomförde Nationaldemokraterna i Vimmerby en omfattande kampanj för att informera om den rådande situationen på skolorna i Vimmerby. Detta efter ett större reportage i tidningen Nationell Idag där det framkom en obehaglig bild av elevernas verklighet, en verklighet bestående av svenskfientlighet, skadegörelse, bråk och en ignorerande skolpersonal. Läs hela reportaget här och kampanjreportaget här (Verkar dock som att bilderna har försvunnit för tillfället)

För att komma till rätta med skolan så krävs en rad insatser. En viktig åtgärd är att åter göra lärarna till auktoriteter som eleverna lyssnar på och respekterar. Det är oacceptabelt att lärarnas auktoritet undergrävs på ett sådant sätt att bråkiga elever tillåts att sätta agendan. Statusen för läraryrket måste lyftas, lönerna höjas och kvalitén hos lärarna förbättras. Klasserna bör även bli mindre för att förbättra lärarnas möjligheter att stötta eleverna och förbättra kunskapsnivån.

För att skolan skall vara effektiv så krävs studiero. Krafttag måste tas mot mobbning och trakasserier. För att ge lärarna ett verktyg i detta så är det positivt om betyg införs i ordning och uppförande. Elever som upprepade gånger stör undervisningen skall därför kunna flyttas till en annan skola för att få den uppfostran som krävs. Det är inte rimligt att enstaka elever skall kunna förstöra för en hel klass.

De unga är vår framtid - det kan vi inte blunda för

Undervisningen skall utgå från en svensk värdegrund där eleverna får lära sig att vara stolta över sitt ursprung, sin kultur och historia. Svenskfientligheten är något som många lärare räds att ta tag i, men detta måste resultera i varningar och i förlängningen avstängningar. Positivt är om andra grupper så som tex. muslimer har egna friskolor.

Skolans uppgift är inte enbart att lära ut kunskap, även om det är en viktig del, utan också att fostra eleverna och förbereda dem för livet i samhället. Att ta ansvar, visa respekt, omtanke, kamratskap, etik och moral. Skolan måste även ha ett bra samarbete med övriga komponenter i vuxenvärlden så som föräldrar, engagerade vuxna, polisen, politiker och så vidare.

Möjligheterna till en bra utbildning skall inte begränsas efter storleken på plånboken, men däremot är det positivt om utökade resurser satsas på mer begåvade elever. Skolan bör även erbjuda lärlingsutbildningar för att på bästa sätt ta till vara på varje individs fallenhet. Skolan måste också uppmuntra eleverna till ett hälsosamt liv, med utökade fysiska- och hälsofrämjande aktiviteter.

En röst på Nationaldemokraterna, är en röst för ordning och reda i framtidens svenska skola. En skola där kunskap och fostran står i centrum!